Uppsala defineras nu som ett varmtempererat klimat

2021-10-22

1.5 grader varmare än för 30 år sedan 

Uppsala har i genomsnitt blivit 1.5 grader varmare de senaste 30 åren och går nu från att definieras som ett kalltempererat klimat till att bli en varmtempererat klimat.
-  Det är en enorm ökning och det innebär en klimatzonsförflyttning, säger
Cecilia Johansson, lektor i meteorologi.

cecilia Johansson
Uppsala har en av världens längsta ihållande väderstatistik. 1722 startade vädermätningarna i Uppsala och det här är första gången som mätserien visar en sådan kraftig avvikelse. ”0.1 eller 0.2 graders svängning i medeltemperaturen hade varit anmärkningsvärt men 1.5 grader varmare är något enormt. Det här kommer att påverka samhället och samhällsplaneringen, säger Cecilia Johansson, lektor i meteorologi.

Senaste statistiken visar att Uppsala nu har en varmtempererat klimat
Den globala uppvärmningen har gjort att Uppsala i genomsnitt blivit 1.5 grader varmare under de senaste 30 åren och går nu från att definieras som ett kalltempererat klimat till att bli en varmtempererat klimat. och SMHI statistik visar exakt samma sak.

Uppsala har bland den äldsta väderstatistiken i världen. Det var Anders Celsius som var med och startade de meteorologiska observationerna i Uppsala 1722  och fortfarande utförs mätningarna dagligen vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

De vädermätningar som görs presenteras i 30-årsserier, 1961-1990, 1991-2020 etc. Om den kallaste månadstemperaturen i genomsnitt ligger under minus 3 så definieras det som ett kalltempererat klimat, ligger temperaturen över så är ett varmtempererat klimat. Uppsala har sedan mitten av 1700-talet definierats som ett kalltempererat klimat men detta har nu ändrats i och med den senaste mätningen.

- Under den senaste mätperioden har temperaturen gått upp en och en halv grad, jämfört med perioden innan. Det är en enorm ökning. Vi meteorologer hade reagerat om det hade varit 0,1-0,2 graders ökning men 1.5 grader är så mycket att vi faktiskt byter klimatzon. Sorgligt nog var detta inte direkt oväntat, vi har märkt att det har blivit varmare och det är exakt det här som klimatmodellerna har sagt. Vi vet också att detta beror på utsläppen av växthusgaser; vi människor inne och rattar i klimatet vilket får följder; det blir varmare och det blir också fuktigare; vi får mer vattenånga i luften eftersom varm luft innehåller mer ånga. Det går inte längre att ifrågasätta att vi har en klimatuppvärmning, det här är fakta. IPCC kallar det indisputable, odiskutabelt, och nu har vi det svart på vitt även här i Uppsala, säger Cecilia Johansson, lektor i meteorologi.

väderstatistik
Både Uppsalatrakten och det småländska höglandet har varit kalltempererade klimat, men även det småländska höglandet har nu troligen också blivit varmtempererat, något som ungefär kan illustrereras genom den gula markeringen längst ner på kartan. Det är tydligt att det gula området  krymper och blir mindre. 

Förutom det varmare klimatet i Uppsala så har även småländska höglandet genomgått en förändring och stora delar klassas nu som ett varmtempererat klimat. Vanligtvis är det alltid kallare i trakter som befinner sig högre upp men uppvärmning av småländska höglandet rör sig ”normalt” enligt både de klimatmodeller som IPCC har tagit fram och de klimatmodeller som meteorologerna vid Uppsala universitet använder sig av.

Effekter av ett varmare klimat

Men vilken betydelse har då denna förskjutning av klimatzoner, mot ett varmare klimat? Vad vet vi?

Några effekter enligt Cecilia Johansson är:

  • Mer nederbörd och större risk för kraftiga störtskurar och häftiga skyfall
  • Statistiken/data visar på större risk för längre torrperioder med extrem torka
  • En följd av längre torrperioder är t.ex. skogsbränder. Längre torrperioder med högre medeltemperatur får också stor påverkan på jordbruket.

De flesta kommuner arbetar redan idag med SMHI för att förbereda sig inför eventuella kriser.

- Det sker nu en förskjutning mot nordeuropeiska förhållanden vilket gör att vi kommer att få varmare somrar. Om vi ser till Uppsala så är de blötaste månaderna numera juni och augusti vilket betyder att det är torka mitt i sommaren. Det påverkar jordbruket eftersom nederbörd till grödorna i snitt har minskat med 25-30 mm i juli. I medeltal har vi tidigare haft 14 riktiga värmedagar per sommar, det vill säga över 25 grader varmt i medeltemperatur och det har ökat med ytterligare 9 värmedagar per år. Under 2018 hade vi 59 dagar över 25 grader. Förändringarna sker inte plötsligt under ett år utan över flera år. Det mesta kommer att påverkas, men det kryper på oss långsamt. Det kanske är därför vissa inte tar till sig förändringarna men det är utan tvekan klimatförändringar vi ser.

De regnväder som nyligen drabbade Gävle, kan de drabba Uppsala?

Nej, det är inte så troligt eftersom nord och nordostliga vindar gör Gävle mer utsatt medan Uppsala ligger lite längre in från kusten. För inte så länge sedan så svämmade Fyrisån över och det påverkar stabiliteten i gatorna runtomkring, husen och speciellt hus med källare. Det man kan göra är att skapa dolda vattenlager under t.ex gågator som kan suga upp vatten i händelse av översvämningar eller medvetet skapa områden som får svämma över utan att det gör större skada. Vi kan också sätta ut översvämningslarm men även om vi kan planera mycket i förväg kan vi ändå inte förbereda oss och planera inför de riktigt stora extremväderhändelserna. Det vi kan säga är att inte bosätta sig på för låglänta platser, utan ju högre upp desto bättre

För mer information, kontakta Cecilia Johansson, universitetslektor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper.
E-post: Cecilia.Johansson@met.uu.se
Telefon: 018-471 7185

Länk till vädermätningarna.

Fakta;
Från början var vädermätningarna manuella men idag sker mätningarna främst digitalt; varje sekund mäts temperatur, lufttryck, relativ fuktighet, nederbörd, marktemperatur och solens strålning. Dessutom görs manuella mätningar varje morgon vid observationsgården i Uppsala. Väderstatistiken används bland annat för att skapa klimatmodeller. Klimatmodellering handlar om att plocka in all den kunskap som vi har och använda olika verktyg för att ta fram modeller för framtiden. Det här är viktigt inte minst för samhällsplaneringen.

Nyheter från institutionen för geovetenskaper

Senast uppdaterad: 2021-06-14