Miljöforskare kommenterar IPCC:s nya klimatrapport

2021-08-11

Framsidan av IPCC:s delrapport augusti 2021

Forskare kommenterar IPCCS nya klimatrapport

Den 9 augusti släppte FN:s klimatpanel första delen av sin nya klimatrapport. Rapporten är en omfattande sammanställning av det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, klimatmodeller och scenarier.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att rapporten ska tolkas som röd flagg för mänskligheten. Risken är nu uppenbar att vi inom tio år kommer att passera Parisavtalets mål om 1,5 graders temperaturhöjning. Man konstaterar som tidigare att koldioxid från förbränning av fossila bränslen är huvudorsaken och att havsnivåerna stiger. IPCC påtalar tydligare än någonsin att ökningen av extrema väderhändelser som värmeböljor och torka framförallt beror på mänsklig klimatpåverkan.

Vi bad två av våra foskare att kommentera rapportern; Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap samt Gabriele Messori, docent i meteorologi som forskar om snabba klimatförändringar och extremväder.

Mikael Karlsson, miljöforskare
 Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap. 

Mikael Karlsson, innehåller rapporten något som överraskar?

- Vi har sedan åtminstone 1990-talet varit säkra på att människan påverkar klimatet och att det ger allvarliga konsekvenser, så de stora dragen är väl kända. Sedan dess har forskningen blivit avsevärt mer tydlig på vad som sker, var det sker och hur snabbt det går. Det som kanske framförallt överraskar är hur tydlig klimatpanelen numera är om ökningen av extremväder. Det flyttar vad många trott varit konsekvenser i framtiden någon annanstans till här och nu, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap på Uppsala universitet.

Vilka områden på jorden är mest utsatta?

- Det sannolikt största problemet med klimatförändringen är att det blir torrare i världen där torka redan är ett stort problem och där många människor lever i djup fattigdom. Det kommer att utvecklas i den andra delrapporten i februari nästa år. Men dagens rapport visar omfattande klimatpåverkan även i vår del av världen. Uppvärmningen blir större än genomsnittet långt norrut på klotet och vi kommer att se mer av extremväder framöver. Det kan handla om bränder och översvämningar som ger stor skada, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap på Uppsala universitet.

Är det för sent att vända utvecklingen?

Absolut inte. Visserligen kommer vissa trender, som havsytehöjning, pågå i århundraden, men takten går att bromsa avsevärt, och många andra katastrofala scenarier går att undvika helt. Det är fullt möjligt att fortfarande klara målet om att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Den tredje delrapporten, som kommer i mars nästa år, visar hur det kan gå till. Men vi vet redan idag att många lösningar finns till hands och vår forskning visar att det ofta är lönsamt redan på kort sikt att ställa om, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap på Uppsala universitet.

Vad händer nu? Hur ska samhället agera, hur kommer vi dit och hur kan jag som enskild person agera?

- Lösningskatalogen är tjock och alltfler politiker, företagsledare och enskilda tar ansvar och försöker minska utsläppen. Det arbetet kommer av allt att döma att accelerera i närtid. Inom EU föreslogs i somras en rad åtgärder och i höst samlas hela världen till ett nytt klimattoppmöte i Glasgow. I Sverige skärps också klimatarbetet, även om mycket återstår. Som enskild går det att göra mycket – äta lite mer grönt, cykla och gå lite oftare, välja tåg och buss i första hand är enkla åtgärder. Det bästa är att vi vet att många åtgärder ger oss bättre hälsa och ekonomi, säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap på Uppsala universitet.

Gabriele Messori
 Gabriele Messori, docent i meteorologi som forskar om snabba klimatförändringar och extremväder.

Innehåller rapporten något som överraskar?

- Det som är övveraskade är att trots att huvudslutsatserna kring orsaken för klimatförändringar och simuleringar från klimatmodeller i över 20 år har liknat de som finns i den senaste rapporten, förs det i vissa kretsar fortfarande en debatt kring hur viktigt det egentligen är att minska vår klimatpåverkan. Den senaste IPCC-rapporten visar tydligt att vi måste agera nu, och inte i någon obestämt tidpunkt i framtiden.

Vilka områden på jorden är mest utsatta?

- Det finns vissa områden, till exempel Arktis, som är mer utsatta rent fysiskt. Men om man tänker på hur olika samhällen kommer att påverkas är det dock viktigt att också se till de socioekonomiska förutsättningarna i olika länder. Inför klimatförändringar är fattiga länder med svaga institutioner och bristande infrastruktur mycket mer sårbara än de rikare länderna.

Är det för sent att vända utvecklingen?

- Det är för sent för att återkomma till det klimat vi hade för 50 eller 100 år sen. Det vi kan göra är att begränsa ytterligare klimatförändringar, och stabilisera klimatet till en nivå med något högre temperaturer än idag. Redan det skulle räcka för att kraftigt minska de potentiella skador från fortsatta klimatförändringar, jämfört med ett scenario där vi fortsätter att förorena vår planet som idag.

Vad händer nu? Hur ska samhället agera, hur kommer vi dit och hur kan jag som enskild person agera?

- Det finns flera möjliga teknologiska, ekonomiska och politiska lösningar som kan hjälpa oss begränsa ytterligare klimatförändringar, från koldioxidskatter till högeffektiva solceller eller hållbara byggnader. Enskilda personer kan också ge ett mycket viktigt bidrag genom enkla livsstilsändringar: minska konsumtionen av rött kött, välja att inte äga en bil, undvika onödiga tjänsteresor (pandemiåren har ju visat oss att det egentligen finns ganska få nödvändiga tjänsteresor). Det är upp till politiska beslutsfattare, ekonomiska aktörer och enskilda människor att tillsammans arbeta för ett stabilt klimat och en bättre framtid.

Kontakt

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap.
Gabriele Messori, docent i meteorologi, forskar om klimatförändringar extremväder.

Relaterat

Anna Rutgersson, professor  i meteorologi berättar i Sveriges Radio; Varför har vädret blivit så extremt?

Anna Rutgersson i UNT; Det är aldrig för sent. (Artikeln låst för icke-prenumeranter)

Läs mer om IPCC på SMHI som är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC.

SVT sammanfattar IPCC:s rapport.

SVT; Varför ska vi lita på IPCC:s klimatrapport.

Länk till IPCC:s rapport.

IPCC:s interaktiva karta över klimatförändringarna.

Fakta (från SMHI)
Huvudrapporten inom AR6 består av tre omfattande delrapporter samt en syntesrapport. Ett intensivt arbete pågår just nu med att sammanställa och granska dessa delrapporter som kommer att publiceras enligt nedanstående:

9 augusti 2021: Delrapport 1 - Den naturvetenskapliga grunden

Februari 2022: Delrapport 2 - Effekter, anpassning och sårbarhet

Mars 2022: Delrapport 3 - Att begränsa klimatförändringarna

September 2022: Syntesrapport

Nyheter från institutionen för geovetenskaper

Senast uppdaterad: 2021-06-14