Fula djur förtjänar också att räddas

2021-06-14

Att tänka estetiskt när det gäller biologisk mångfald hotar ekobalansen skriver Brian Danley med kollegor i en ny vetenskaplig artikel.

Blobfisk och panda
Både blobfisken och pandan riskerar att utrotas. Men djur som vi inte känner till och inte uppfattar som gulliga lever farligt eftersom fula djur inte värderas lika högt som gulliga, välkända djur eller djur som har ett symbolvärde.

Söta djur värderas högre än fula utrotningshotade djur. Närheten till den hotade djurarten påverkar också vår villighet att rädda den. Att tänka estetiskt när det gäller biologisk mångfald hotar ekobalansen skriver Brian Danley med kollegor i en ny vetenskaplig artikel.

Utrotningshotade djur ser inte alla ut som pandor

Människor vill helst bevara djurarter som de är bekanta med, som de betraktar som charmiga eller djur med ett starkt symbolvärde, även om dessa arter löper en mindre risk att bli utrotade. En ful och obekant djurart löper därmed en betydligt större risk att utrotas.  Det som kan ändra på förhållandet är när avståndet mellan människa och fula utrotningshotade djurarter krymper; då verkar människans avoga beteende förändras och de känner ett större engagemang för att rädda arten. Ett internationellt forskarteam har nyligen testat denna teori och har i en studie undersökt människors attityd och villighet att rädda fem olika fiskarter i sjön Lough Melvin i nordvästa Irland. Författare till rapporten ”Putting your best fish forward” är Brian Danley, biträdande universitetslektor i hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper, Erlend Dancke vid Handelshøyskolen ved Norges Miljø- og Biovitenskaplige Universitet. och Danny Campbell vid Applied Choice Research Group, University of Stirling Management School, Scotland, UK.

Berätta kort om rapporten

- Vi har studerat hur människor tenderar att prioritera mellan fem olika fiskarter. Det vi ser är att arter man känner till sedan tidigare känner man större villighet att lägga ner tid och pengar på att rädda jämfört med en art som är mindre känd men betydligt mer hotad. Detta beteende går igen. Det är ingen slump att många organisationer använder pandan som logotyp för att visa att man är engagerad i djur- och miljöfrågor. Även isbjörnen och tigern är symboldjur som väcker engagemang. Att använda sig av dessa djur har till och med ett eget namn; det kallas för ”conservation marketing” och går ut på att använda ett djur som folk känner igen så att folk blir mer villiga att satsa pengar för att bevara den arten. Tänk dig hur många gånger du har sett en panda i ett bambubuskage eller en isbjörn i vackra miljöer i Arktis användas som flaggskepp i en kampanj. Vilken miljö djuren i bor spelar också roll. Är det en miljö vi har sett tidigare och känner igen så är vi mer benägna att försöka rädda den djurarten. Ytterligare en faktor handlar om likheter med människan. Ju fler likheter desto mer välvilligt inställda blir vi. En blobfisk.är en djurart som inte alls liknar människan, den uppfattas inte som gullig och är inte välkänd, på samma sätt som de fiskar som vi undersökte.

Kom ni fram till något nytt i studien?

- Vi ser att de som lever relativt nära de mer obekanta fiskarterna är de som värderar de relativt okända arterna högre. Närheten till en hotad djurart spelar alltså in. Förenklat uttryckt ser vi två slags kategorier av människor som är villiga att rädda utrotningshotade arter; det är de som känner igen arten och så är det de som är villiga att rädda arten för att de befinner sig i närheten av arten.

De för vilka arten är obekant och de som befinner sig på längre avstånd till den hotade arten bryr sig minst. Det ligger en stor fara i det här eftersom det finns många utrotningshotade djurarter som fyller en viktig uppgift i ekosystemet, men de uppfyller inte människans krav på skönhet eller charmighet och de bor inte heller i vår närhet.

Läs artikeln “Putting your best fish forward: Investigating distance decay and relative preferences for fish conservation i Journal of Environmental Economics and Management.

För mer information kontakta Brian Danley, Erlend Dancke Sandorf, eller Danny Campbell. .

Nyheter från institutionen för geovetenskaper

Senast uppdaterad: 2021-06-14