Jakten på sällsynta metaller avgörande för en grön omställning

2021-04-30

Du använder dem dagligen men tänker kanske inte på dem. De sällsynta metaller som finns överallt i din vardag; i din mobil, i dina hörlurar, i bilen, i vindkraftverk. Idag importeras majoriteten av dessa metaller samtidigt som många av dem finns i Nordens berggrund.  

Mobiltelefon och bergskedja
Vi vill gärna bevara både vår livsstil, vår konsumtion av teknologi och miljön omkring oss.  
Varför frågar sig ingen, ”var kommer materialen ifrån”? Det är geologerna som har svaret, säger Erik Jonsson, statsgeolog​ och adjungerad professor i mineralogi. 

Ny rapport ska belysa möjligheterna att säkra tillgången på kritiska metaller och mineral lokalt

I september kommer en expertrapport om kritiska metaller och mineral att presenteras för Nordiska Ministerrådet, de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. Det handlar om så kallade kritiska råmaterial som återfinns i all vår vardagsteknik; mobiltelefoner, hörlurar, batterier, fordon och så vidare. Vissa av dem, till exempel kobolt, litium och sällsynta jordartsmetaller (REE) är dessutom absolut nödvändiga för att åstadkomma en grön energiomställning. Men var kommer metallerna och mineralen ifrån?

En grön energiomställning kräver gruvdrift

Erik Jonsson, statsgeolog och adjungerad professor i mineralogi
Erik Jonsson, statsgeolog vid den statliga myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) och adjungerad professor i mineralogi vid institutionen för geovetenskaper, är en av författarna till den kommande expertrapporten om kritiska geologiska råvaror. Erik tycker att det hög tid att vi uppmärksammar betydelsen av dessa metaller och mineral och de inneboende riskerna med att förlita sig helt och hållet på import av dem.

Varför är det viktigt att tala om kritiska råmaterial?  

- Brytbara mineraliseringar med kritiska metaller och mineral är relativt sällsynta, men de är en förutsättning för att vår industri och i förlängningen vårt samhälle ska fortsätta att fungera. Vi använder dem varje dag, inom industrin, i konsumtionsvaror, transportmedel och i energisektorn. De finns överallt - i all bärbar elektronik, all högteknologi och metallerna behövs inte minst i den gröna omställning som regeringen har lagt fast. EU skapade för cirka tio år sedan en första officiell lista över kritiska metaller och mineral och i höstas kom en ny uppdaterad lista. Ska vi ha elbilar så måste vi ha dessa metaller, ska vi ha vindkraftverk måste vi ha dessa metaller, och så vidare. Om vi dessutom utgår från att människors konsumtionsbehov ligger kvar på samma nivå eller till och med ökar, ja då det blir en herrans massa kilon av metall som krävs. Utöver alla nya användningsområden kvarstår också de andra, befintliga sådana, vilket gör att de totala behoven ökar dramatiskt.

Det är djupt oroande att samtidigt som vi vet hur stora våra behov är så finns det i dagsläget inte någon övergripande plan eller strategi för hur vi kan säkra tillgången på dessa metaller i framtiden, ens på kort sikt. Många av de kritiska metallerna produceras idag i icke-demokratiska, sköra eller instabila stater som Kina, Ryssland, Kongo och Sydafrika, så hur gör vi om de slutar att leverera? Rapporten skrivs av geologiska och mineralogiska experter och tar upp kritiska metaller och mineral för en grön energiomställning och deras potential i de nordiska länderna. Rapporten skall vara klar i sommar för att därefter levereras till Nordiska Ministerrådet och presenteras offentligt vid ett möte i september.

Kritiska råmaterial i världsproduktionen. Från SGU, 2020.
Kritiska råmaterial i världsproduktionen. Från SGU, 2020. 
Originalbild på https://www.sgu.se/mineralnaring/kritiska-ravaror/

När började världen att tala om kritiska metaller?

- Man började tala om kritiska metaller och mineral 2009-2010, som ett resultat av att Kina började skära ned i sin export av sällsynta jordartsmetaller (REE, efter engelskans Rare Earth Elements). Strax därefter kom den första EU-listan över kritiska metaller och mineral 2010. Nu äntligen, efter 10-11 år så har det kommit upp på en bredare front på den politiska agendan. Den senaste uppdaterade EU-listan kom i höstas och nu har även litium kvalat in på listan vilket har förvånat många geologer. Det finns idag ett flertal globala producenter av litium, av vilka de dominerande för europeisk del idag är Australien och Chile. En mindre intra-europeisk produktion finns också från Portugal, medan potentiella framtida resurser finns väl spridda i Europas berggrund, exempelvis i Finland, Österrike och Tjeckien, men också i Sverige.

Kan vi inte återvinna de kritiska metallerna? 

- Visst måste vi bli bättre på att återvinna, men det finns inte underlag för någon större återvinning av många metaller idag. Aluminiumburkar är relativt enkla att återvinna, de består (förstås) i princip endast av aluminium, men många andra produkter är mer komplicerade. Grovt sett kan man säga att 75 % av det periodiska systemet finns i en mobiltelefon och att separera och rena alla dessa kritiska metaller är ofta för dyrt och för komplicerat och det tar för mycket tid och pengar. En del pratar om att vi enbart ska återvinna alla dessa metaller men det är orealistiskt. Det kommer inte att ge oss de volymer vi uppenbarligen kräver idag och i en nära framtid, särskilt om vi vill satsa på en grön energiomställning. De sällsynta metallerna uppträder ofta i extremt låga halter i komplexa blandningar i slutprodukterna och det är både svårt och dyrt att återvinna dem. Däremot borde vi över lag bli bättre på att ta hand om våra metaller i de fall där det faktiskt kan fungera.

Vad händer om vi inte får tillgång till dessa metaller?

- Ja, till exempel så kommer ingen europeisk fordonstillverkare att kunna hålla igång. Jag skulle gissa på någon eller några veckor upp till någon månad, beroende på vilken metall eller specialkomponent med dem vi talar om, och sedan skulle produktionen stanna. Om de har ett lager så klarar de sig ett tag åtminstone, men titta bara på den senaste halvledarkrisen vilken nu har förödande konsekvenser för bland annat Volvo och Scania. Skulle Ryssland eller Sydafrika av någon anledning dra ned på gruvproduktionen av platinametaller skulle effekten bli likadan eller värre för alla tillverkare av förbränningsmotorer och de produkter de finns i. Det handlar om ekonomi, jobb, politik och det är komplexa industriella och geopolitiska frågor där det mesta hänger på den ultimata källan till mineralen och metallerna - gruvorna. Vi måste vara realistiska och börja diskutera hur vi vill och ska agera.

Vad är din egen slutsats, hur kan vi agera? 

- Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och det ska vi utnyttja. Helt självförsörjande på alla metaller och mineral kan varken Sverige eller EU bli, men vi behöver inte heller ligga med blottad strupe. Rent politiskt så borde ansvaret för att säkra tillgången för de mest kritiska metallerna och mineralen snarast hamna på en statlig eller mellanstatlig nivå, kanske med EU som samordnande aktör. Vi kan inte tro att det fungerar att överlåta den här frågan till privata aktörer och näringslivet. Det är inte deras roll att agera som garanter för att säkra tillgången. Det privata näringslivet har till uppgift att se till att det blir avkastning för sina aktieägare, inte att säkra industri och samhälle på sikt.

Sedan bör vi också se till att det finns lager; jämför bara hur det går när sjukvården inte har lager i beredskap när det behövs. Som det är nu måste vara beredda på vad som kan hända politiskt; i USA, i Kina, i Ryssland. Mitt råd är; gör det lättare att öppna gruvor i Sverige och låt gruvorna leva. Vi talar högt och gärna om klädföretag som inte har etiska produktionsmetoder men vi köper gladeligen in metaller från länder som vare sig har miljöhänsyn, miljökontroll eller hänsyn till arbetares villkor; detta samtidigt som vi stoppar gruvetableringar i Sverige där allt detta finns på plats. Det är ren dubbelmoral.

Mer information 

Kontakta Erik Jonsson på erik.jonsson@sgu.se eller 070-2228851

Läs mer om sällsynta jordartsmetaller på SGU. 

Här hittar du EU-listan över kritiska råmaterial. 

Läs mer om vår forskning inom Mineralogi, petrologi och tektonik.

Nyheter från institutionen för geovetenskaper

Senast uppdaterad: 2021-06-14