Miljöforskare från KTH rekryteras som lektor i Klimatledarskap

”Jag vill bidra till att växla upp arbetet med klimatledarskap – i forskningen, i samspelet med näringslivet och politiken och inte minst i dialog med allmänheten”.

Ny tjänst med fokus på klimatledarskap

Mikael Karlsson tillträder tjänsten som lektor i Klimatledarskap den 15 mars.

- Det här är en rekrytering vi är mycket glada över", säger Patrik Rönnbäck, programansvarig för Naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskap. Mikaels erfarenheter, kompetenser och kontaktnätverk skapar mycket goda förutsättningar för framtida utveckling av klimatledarskap vid Uppsala universitet gällande forskning, utbildning och samverkan.

På den nya tjänsten kommer Mikael att leda forskningen och arbetet vid noden för Klimatledarskap, som även ansvarar för Zennströms gästprofessur i klimatledarskap. Noden ligger under forskningsprogrammet Naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper.

- Jag vill bidra till att stärka den rika forskningsmiljö som redan finns på institutionen. Klimatledarskap vilar på en tvärvetenskaplig bas och där har vi mycket att tillföra både forskarsamhället och omvärlden, säger Mikael Karlsson.

Lång erfarenhet som forskare och expert på miljöfrågor

Som lektor i Klimatledarskap kommer Mikael både att forska, undervisa och arbeta aktivt för att höja medvetenheten kring de högaktuella klimatförändringarna. 

Mikael Karlsson är docent i miljövetenskap och filosofie doktor i miljö- och energisystem och arbetar idag som forskare på KTH. Han var i flera år ordförande för Naturskyddsföreningen och har också varit ordförande för miljöorganisationernas största samarbetsorganisation i Europa, EEB. Han har arbetat som forskare vid Södertörns högskola samt vid Karlstad universitet där han tidigare utvecklade ämnet miljövetenskap. Han är ledamot i Skogsstyrelsen och Kärnavfallsrådet, verksam som expert i Miljömålsberedningen och har arbetat i en rad expertgrupper på miljöområdet i Sverige och inom EU. Idag är han med i EU-kommissionens högnivågrupp om energiintensiv industri.

Vill framhålla fördelarna

I slutet av 2019 låg Mikael i startgroparna för att dra igång en två år lång nationell turné för klimat och vetenskap. Tanken var att miljö- och klimatforskare skulle utveckla sin kommunikation med allmänheten, journalister och politiker. Förutom Mikael skulle forskare från ett tiotal universitet delta i turnén med avslutning i Sveriges riksdag. Så var det tänkt, men pandemin kom emellan. Vid ett samtal med Mikael är det tydligt att han ser det som angeläget att nå ut på bred front med miljö- och klimatfrågorna. Han är inte anhängare av skrämseltaktik och vill inte måla upp framtidsdystopier som skapar klimatångest; tvärtom vill han framhålla de fördelar som en grönare omställning kan innebära, men utan att blunda för de svåra klimatproblem som forskningen visar.

Mikael, vad som lockade dig att söka den här tjänsten?

- Jag har forskat brett om miljöfrågor och det tänker jag inte släppa, men i den här rollen får jag möjlighet att genomföra fördjupade studier om flaskhalsar i miljöarbetet. Om vi vet så mycket – varför händer det så lite? Vilken roll spelar klimatförnekelse, polarisering och tröga beslutsprocesser. Här finns viktiga frågor om klimatledarskap, om hur föregångare bland länder och företag stimulerar andra. Men eftersom alla insatser för att nå miljömålen behöver vila på vetenskap är det också viktigt att vi når ut bättre. Forskare behöver hjälpa till att coacha beslutsfattare, företag och det civila samhället. Därför vill jag stimulera och hjälpa andra att axla klimatledarskapsroller.

Du kommer också att undervisa? Är det någon speciellt kurs som du redan nu skulle vilja erbjuda?

- Ja, utöver den pågående undervisningen skulle jag vilja erbjuda en ny kurs; Klimatkurs till allmänheten. Det tror jag behövs och jag är ganska säker på att efterfrågan finns.

Det finns de som förnekar att det pågår klimatförändringar, vad säger du till dem?

- Miljömålen har bred demokratisk förankring, från ett lokalt till globalt plan. Det finns också en solid vetenskaplig grund bakom problembeskrivningar och lösningar. Men forskarsamhället behöver bättre förklara hur vetenskapen fungerar och tydligare visa att många farhågor om samhällsomställningen saknar grund. Och det behöver ske i en bred dialog, där forskningsresultat görs mer begripliga och mer synliga.

Fungerar skrämseltaktik när vi talar om klimatkrisen?

- Det vore omoraliskt att överdriva miljöproblemen och det behövs inte; redan att beskriva världen som den är skapar handlingskraft. Omvänt ska vi inte skönmåla de förändringar som miljömålen förutsätter, men forskningen visar faktiskt en rad samhällsnyttor som omställningen ger, som friskare luft, ökade skördar och bättre folkhälsa. Men för att synergier ska kunna förverkligas behövs mer genomtänkta beslutsprocesser i politiken.

Du har tidigare ansvarat för en nationell turné för klimat och vetenskap för att motverka klimatförnekelse och stärka den vetenskapliga grunden för beslutsfattande. Kan den fortfarande bli verklighet?

- Ja absolut, den rullar vi ut under året.

”När klimatfrågan nu klättrar på dagordningen mobiliserar klimatförnekarna. Både vetenskap och forskare ifrågasätts på osakliga grunder. Det förstör debatten och försvårar möjligheten att fatta beslut. Därför behöver vi forskare utveckla vår kommunikation med allmänheten, journalister och politiker, för att stärka den vetenskapliga grunden för beslutsfattande.”

För mer information kontakta:
Patrik Rönnbäck, professor i hållbar utveckling, Naturresurser och Hållbar utveckling
E-post: patrik.ronnback@geo.uu.se
Telefon: 018-471 8375,  0498-108375

Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH, blivande lektor i Klimatledarskap.
E-post: mikaelka@kth.se
Telefon: 070-316 27 22

Läs mer om Klimatledaskap vid Uppsala universitet.

Läs mer om Naturresurser och Hållbar utveckling.

Mikael Karlsson på Twitter:
https://twitter.com/MikaelKarlsson_

Mikael Karlsson på Linkedin:
https://www.linkedin.com/in/mikael-karlsson-b998049a/