Jordskredet i Norge; det krävs geovetenskaplig kompetens för att skapa säkra bosättningar

2021-01-15

Sannolikheten är väldigt stor att det kommer att ske fler skred i området, säger Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik. 

Under nyårshelgen skedde ett kraftigt jordskred i Ask, en förortskommun till Oslo, Norge. Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik vid institutionen för geovetenskaper blev i samband med jordskredet intervjuad av SVT.

Regionen där skalven skedde är rikt på kvicklera, en lera som kan ändra konsistens från fast till flytande form. Det har skett flera ras i regionen tidigare. Jordskredet berodde även denna gång på kvicklera och är bland ett av de största som inträffat i modern tid i Norge.

Hemin Koyi
Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik vid institutionen för geovetenskaper blev i samband med jordskredet intervjuad av SVT. Sannolikheten är väldigt stor att det kommer att ske fler skred i området, säger Hemin Koyi. 
Samhället Ask ligger utspritt i områden som är klassade som lågrisk (blå=riskgrad 2), medelrisk (rosa=riskgrad 3), och högrisk (röd=riskgrad 4).

Hemin, varför bygger man överhuvudtaget hus på mark fylls av kvicklera?
- Det är obegripligt egentligen men det finns flera dimensioner. Det här ett attraktivt område, nära Oslo och när både myndigheter och byggfirmor försäkrar att det ska var tryggt så utgår ju folk från det.

Raset skulle med största sannolikhet ha skett av naturliga orsaker (till exempel mycket regnande) även om man inte hade byggt där. Men nu fanns både bebyggelse och en större väg går rakt igenom området där det finns kvickleran. 

Området kring Ask har faktiskt blivit kartlagt men trots att man hade konstaterat att marken bestod av kvicklera så har myndigheterna förmodligen bedömt att området ändå var säkert och gett bygglov. Vi ska komma ihåg att många av husen som drabbades i Ask ser nya ut, inte gamla. 

Berörda myndigheter har en skyldighet att undersöka och kartlägga eventuella riskområden och hänvisa till områden som är säkra för bosättning. Det ligger i sakens natur att hindra byggande på mark som inte är absolut säker. Detta gäller speciellt i områden som är benägna för ras och skred, eftersom när det gäller kvicklera är frågan inte OM utan NÄR det kommer att ske skred.

Ändrar leran konsistens från fast till flytande form?
- Kvicklera omvandlas till en rinnande sörja när den rubbas, antingen genom skakningar eller genom vatten, som vid kraftiga regn. Det är en instabil lera.

Vi har ett annat exempel från slutet av 1970-talet då ett liknande skred inträffade i Rissa nära Trondheim. Det började med ett litet skred då en bonde hade grävt på sin mark. Kort därefter ledde det mindre skalvet till ett större skred som följdes av flera andra. Till sist blev det så allvarligt att marken bröts loss i bitar och hela hus flöt iväg på kvickleran som hade omvandlats till en flytande sörja.

Det myndigheterna gjorde då var att först evakuera och sedan spränga. De försökte att bli av med kvickleran och restaurera marken.

Idag i Ask ser vi att det finns branta kanter runt skredet och marken kommer att rämna, förr eller senare, det är bara en fråga om tid. Marken ligger också öppen nu, det är som ett sår i marken där det är lätt för vatten att tränga in och skapa nya skred.

Det har skett flera ras i både i Norge och i Sverige, hur kan vi förebygga så att det inte sker igen när hus byggs på kvicklera?
- Det finns fler saker vi kan och måste göra. Vi måste undersöka och kartlägga alla områden där bebyggelse är planerad att ske. I det här fallet hade man visserligen kartlagt området men valde ändå att bygga.

Myndigheterna har ett stort ansvar. Myndigheterna kan inte tillåta att det byggs på osäkra markgrunder och här måste man ta hjälp av geovetenskaplig expertis, det är avgörande/grundläggande. Det är absolut nödvändigt att såväl myndigheter som byggfirmor använder sig av geovetenskaplig kompetens.

Till sist så måste man se till att restaurera och stabilisera marken som har drabbats av jordskred för att förhindra ytterligare olyckor. Ett sätt (som visade vara effektivt i Rissa) är att spränga bort kvickleran men det kan vara riskabelt i ett så stort område. Det är både säkrare och billigare att låta bli bygga på sådana områden. Kvickleran hålls ihop av jonsspänning och när den spänningen störs så blir leran flytande, precis som vid regn. Att rensa efter ett skred och leda bort eller schakta bort leran kan vara mycket kostsamt.

Om vi talar om Ask så är det bästa sättet är undvika framtida katastrofer att flytta på hela samhället. De som lever områden på kvicklera tar en stor risk.

Hemin Koyi i SVT om jordskredet i Ask.

Bilder från jordskredet i Rissa, Norge.

Läs mer om vår forskning inom Mineralogi, Petrologi och Tektonik.

Nyheter från institutionen för geovetenskaper