Hur länge räcker oljan?
2020-10-22
Peak oil har fått en ny innebörd.
Henrik Wachtmeister disputerar den 30 oktober med avhandlingen World oil supply in the 21st century: A bottom-up perspective.
Hur viktig är oljeindustrin idag?
- Oljeindustrin är på många sätt den viktigaste industrin i världen, så som vår civilisation ser ut idag. Den utgör i princip grunden till alla andra sektorer. All form av ekonomisk aktivitet kräver transporter i någon grad, och transportsektorn globalt; via land, hav och luft är helt beroende av olja. Omkring 95% av alla transporter är fortfarande oljedrivna. Det innebär att fundamentala funktioner så som matproduktion och matdistribution är oljeberoende. Det innebär även att olja fortfarande är världens största energikälla och står för 32% av den globala primärenergitillförseln.
Kan du förklara begreppet Peak oil?
- Peak oil eller oljeproduktionstoppen innebär att den globala oljeproduktionen når sin toppnivå; det är alltså tidpunkten då oljeproduktionen når sin maximala nivå globalt för att därefter minska. Lite förenklat kan man säga att peak oil kan inträffa av två övergripande anledningar: begränsad tillgång eller minskad efterfrågan.
Historiskt har fokus legat på tillgången eftersom olja är en icke förnybar resurs och efterfrågan har antagits att fortsätta att stiga i framtiden i takt med ökande befolkning och välstånd. Idag ser det faktiskt ut som att den konventionella oljan har nått en toppnivå på grund av just begränsade resurser. Men samtidigt så har produktionen av skifferolja i USA lett till en dramatisk ökning av tillgången av okonventionell olja, vilket bland annat har lett till lägre priser och en fortsatt ökande användning.
Parallellt med förändringarna på utbudssidan så har klimatåtgärder nu börjat ge effekt på framtida efterfrågan. Sammantaget ser det idag ut som att det finns tillräckligt med olja en tid framöver, framförallt på grund av skifferoljan, medan vi vet att vi måste minska användningen mer eller mindre omedelbart för att nå klimatmålen. I och med detta så har innebörden av peak oil förändrats, dvs från att tidigare ha syftat till en peak eller topp i tillgången till att nu innebära en peak i efterfrågan. Ovan på detta har vi pandemin, som ser ut att accelerera efterfrågeminskningen ytterligare även på längre sikt.
Vad kan en minskad efterfrågan på olja få för ekonomiska och politiska konsekvenser?
- Förutom positiva konsekvenser för klimatet så leder en minskad efterfrågan på olja både till minskad produktion och till lägre oljepris, vilket i sin tur leder till minskande intäkter för oljeproducerande länder, och lägre kostnader för oljeimporterande länder. Nettoeffekten av ett lägre oljepris beräknas som positiv för världsekonomin, men många oljeproducerande länder kan få stora problem. Flera av dessa länder har underliggande strukturella problem, som både skapats och motverkats av oljeintäkter. Försvinner dessa intäkter utan en parallell lyckad ekonomisk omställning kan det få stora konsekvenser.
Tror du att vi kommer att få en oljefri framtid? Hur skulle det se ut?
- Sannolikt kommer den globala oljeanvändningen att nå sin toppnivå inom 15 år på grund av minskad efterfrågan. En del bedömer att toppen i princip redan är passerad, vilket är en reell möjlighet.
En helt oljefri framtid kommer däremot att dröja. Under en lång tid framöver kommer vi att fortsätta att använda olja för olika material och inom den petrokemiska industrin. Men vi kommer se en betydligt mer oljefri framtid, och den behöver inte se så annorlunda ut till ytan. Vi kommer att efterfråga ungefär samma energitjänster – transporter, uppvärmning, belysning med mera. Det är främst ”under huven” den stora förändringen kommer att kunna ses, både vad gäller alternativa drivmedel för bilarna och för samhället i stort, samt i de ekonomiska och politiska konsekvenserna.
Delta via Zoom på disputationen den 30 oktober klockan,13.15.
Lyssna på Henrik Wachtmeister som talar om peak oil i nyhetspodden Aftonbladet Daily
Läs mer om forskning inom Naturresurser och hållbar utveckling.
Svensk sammanfattning av Henriks Wachtmeisters avhandling: Ekonomisk utveckling driven av riklig tillgång av olja till låg kostnad var karaktäriserande för 1900-talet, och än idag är oljan världens största primärenergikälla. Olja är dock en icke-förnybar och koldioxidintensiv energiresurs. Med dagens teknik kommer antingen resursutarmningen eller de tillhörande koldioxidutsläppen att till slut begränsa oljeanvändningen. Detta utgör ett av 2000-talets stora dilemman: kommer oljetillgången att begränsa produktionen inom en nära framtid eller kommer klimatåtgärder att begränsa användningen innan dess? Denna avhandling undersöker potentialen och dynamiken i världens oljetillförsel för att öka förståelsen kring denna problematik. Specifikt fokuserar avhandlingen på de olika egenskaperna hos konventionell olja och den nytillkomna okonventionella skifferoljan samt på konsekvenser av de olika produktionssätten. Detta görs från ett ’bottom-up’-perspektiv genom att kombinera fysisk och ekonomisk dynamik på fält- och brunnivå. Avhandlingen består av sex artiklar. Den första undersöker användbarheten av bottom-up-modellering genom en retrospektiv analys av tidigare oljeprojektioner från International Energy Agencys årliga World Energy Outlook, inklusive projektioner för produktion, pris och investeringsnivåer. Artikeln visar att projektionsträffsäkerheten för konventionell olja är högre än för okonventionell, samt att icke-OPEC-produktion är mer förutsägbar än OPEC-produktion samt att oljeprisprojektioner är mycket osäkra. Den andra artikeln undersöker hur okonventionell skifferolja kan modelleras på brunnivå med hjälp av analys av produktionskurvor. Två matematiska modeller med variabel avtagandetakt appliceras och utvärderas, ’hyperbolic decline’ och ’streched exponential decline’, varav båda visas vara användbara för att modellera framtida produktion från enskilda skifferbrunnar. Den tredje sammanställer och beräknar typiska produktionsparametrar för konventionella offshore-oljefält, ett växande segment inom den konventionella produktionen. Resultaten visar att produktionen går mot allt djupare och mindre fält, vilket förutspås påverka den totala aggregerade produktionen, bland annat genom högre total avtagandetakt för existerande produktion. Den fjärde artikeln jämför investerings- och produktionsdynamiken för konventionell olja och skifferolja samt diskuterar möjliga konsekvenser för oljemarknaden och klimatåtgärder. Då skifferoljan har betydligt kortare ledtider från investering till produktion, samt höga initiala produktionsflöden och hög efterföljande avtagandetakt, kommer en ökad andel skifferolja i det globala utbudet sannolikt att leda till minskad prisvolatilitet samt lägre risk för inlåsningseffekter och strandade tillgångar. Den femte artikeln använder en komplett kalibrerad bottom-up-modell för att undersöka potentiell framtida global oljeproduktion och beräknar resulterande utbudselasticitet för olika produktionssegment. Enligt modellen är produktionspotentialen begränsad för konventionell olja medan okonventionell skifferolja har ytterligare tillväxtpotential. Den sjätte och sista artikeln analyserar tidigare projektioner av samtliga energikällor för att kvantifiera effekterna av klimat- och energipolicys, inklusive effekterna på framtida oljeefterfrågan. Studien visar att planerade policys har haft en stor inverkan på utvecklingen av oljeefterfrågan, men så har även oplanerade icke-policydrivna händelser. Sammantaget visar resultaten att konventionell oljeproduktion är oelastisk på kort sikt och dess produktionspotential begränsad på lång sikt. Detta gav sig i utryck genom stagnerande produktion och stigande oljepriser i början av 2000-talet, vilket i sin tur bidrog till genombrottet för okonventionell skifferolja genom horisontell borrning och hydraulisk sprickbildning. Ökningen av skifferolja har gjort världens oljetillförsel mer elastisk, både i tid och i kvantitet. Dess snabbare dynamik kommer sannolikt att förkorta perioder med under- och överutbud, vilket minskar resulterande prisvolatilitet. Resursstorleken för skifferoljan är osäker men stor, enligt de antaganden som gjorts här är resurserna tillräckligt stora för att underbygga en fortsatt expansion av världens oljetillförsel i linje med den nuvarande efterfrågan i minst 15 år. Under denna tidsperiod måste dock oljekonsumtionen börja minska för att vara i linje med klimatmålen. Det är därför möjligt, och kanske till och med troligt, att den globala oljeproduktionen kommer att nå en topp på grund av minskad efterfrågan, före en yttersta topp driven av begränsad tillförsel. Den förändrade karaktären av världens oljeförsörjning har långtgående ekonomiska, politiska och miljömässiga konsekvenser. Ändrade export- och importflöden samt lägre priser kommer att påverka länders välstånd, inflytande och säkerhet. Ur ett miljöperspektiv kräver ett ökat och mer varierat oljeutbud nya genomtänka styrmedel för att hantera externaliteter på ett effektivt sätt. Dessa faktorer måste beaktas för en mer hållbar utveckling under det nuvarande århundradet. |
Nyheter från institutionen för geovetenskaper
-
Malgorzata Blicharska om biologisk mångfald i Forskarpodden
2021-03-03
-
Veijo Pohjoja med och granskar IPCC:s klimatrapporter
2021-02-24
FN:s klimatpanel IPCC utvärderar regelbundet det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringarna. Rapporterna granskas av tusentals forskare och experter från hela världen, bland andra Uppsalaforskarna Veijo Pohjola, professor i naturgeografi och Gesa Weyhenmeyer, professor i limnologi.
-
Sverige har en nästan dubbelt så snabb uppvärmning som resten av världen
2021-02-17
En kall vinter motsäger inte klimatförändringar. Att förutsäga väder är som att kasta tärning men med den skillnaden att nu börjar siffran på två istället för ett, säger Gabriele Messori, universitetslektor i meteorologi.
-
Naturens revansch, ny BBC-serie med Malgorzata Blicharska
2021-02-16
-
”Man behöver inte vara ett geni för att bli forskare”
2021-02-05
Vad gör man egentligen som forskare? Måste man vara ett geni eller plugghäst? Nej, inte alls. I den nya barnboken ”Forskardrömmar: Berättelser för nyfikna barn” får vi lära känna olika forskare som barn och se vad det var som ledde dem till att bli forskare. Berättelserna är både spännande och roliga och ibland även sorgliga, något som gör boken lätt att ta till sig. Syftet med boken är att avdramatisera forskningens mysterier och locka fler barn att vilja börja studera och forska.
-
Stefania Barca blir Uppsala universitets nya gästprofessor i klimatledarskap
2021-02-05
Miljöhistorikern Stefania Barca blir Uppsala universitets fjärde gästprofessor i klimatledarskap. Hon börjar under februari och efterträder professor Keri Facer.
-
Steffi Burchardt intervjuas i Radio P4 Stockholm om barnboken Forskardrömmar
2021-02-02
-
Två av fyra forskningsbidrag går till geovetenskapliga institutionen i Uppsala
2021-02-01
Sveriges geologiska undersökningar (SGU) tog förra året emot 28 ansökningar om bidrag till geologisk forskning. Fyra av ansökningarna har nu beviljats bidrag och hälften av bidragen går till institutionen för geovetenskaper.
-
Orättvisor mot forskare i tredje världen
2021-01-29
Vetenskapliga publikationer har en moralisk plikt att lyfta fram de lokala forskare som medverkar i fältarbeten, anser professor Hemin Koyi i ny artikel.
-
Alizee Lehoux i miljonprojekt som undersöker giftiga fiberbankar
2021-01-28
Forskare samarbetar för att ta reda på hur föroreningar i fiberbankar sprids vidare.
-
Dags att söka utbytesstudier
2021-01-27
Sista ansökningsdag är 15 februari.
-
Nytt livsmedelscentrum för "blå mat" på Gotland.
2021-01-27
Staten satsar 48 miljoner kronor till en nytt livsmedelscentrum för "blå mat" på Gotland. Gunilla Rosenqvist, projektledare vid Blått Centrum intervjuas i SR.
-
Miljöforskare från KTH rekryteras som lektor i Klimatledarskap
2021-01-22
Mikael Karlsson byter KTH mot Uppsala universitet och börjar som lektor i Klimatledarskap den 15 mars.
-
Georgiana Maris får Bjurzons premium 2020
2021-01-20
Georgiana Maris doktorsavhandling får Bjurzons premium 2020.
-
Asiens monsun undersöks i svensk-kinesiskt samarbete
2021-01-19
Ev av världens största vädersystem kommer nu att undersökas. Ett forskningsbidrag på 595,892 kronor går till ett nytt projekt som ska forska kring monsunens historia bakåt i tiden.
-
Många rapporter i samband med skalvet utanför Grebbestad
2021-01-18
Igår, 17 januari skedde ett kraftigt jordskalv 1,5 mil väst om Grebbestad. Vibrationer och ljud från skalvet hördes över ett stort område och Svenska nationella seisminska nätet (SNSN) har fått in 117 rapporter.
-
Det svenska urberget kan bli en viktig framtida energikälla
2021-01-18
På två kilometers djup är det ca 50 grader varmt vilket innebär att urberget är en potentiell enorm energikälla.
-
Jordskredet i Norge; det krävs geovetenskaplig kompetens för att skapa säkra bosättningar
2021-01-15
Sannolikheten är väldigt stor att det kommer att ske fler skred i området, säger Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik.
-
Imperial College London har usett Gabriele Messori till en av sina främsta alumner
2021-01-12
Priset "Imperial's Alumni Awards" tilldelas forskare som har har utfört enastående bedrifter inom samhället.
-
Miljoner till projekt som ska undersöka de första människornas expansion in i Asien
2020-12-17
När kom människorna till Centralasien och hur såg omgivningarna och ut då? 14,5 miljoner kronor från Nordforsk går till stort tvärvetenskapligt och internationellt projekt.
-
Wikipedia-samarbete mellan klimatforskare och gymnasieelever
2020-12-17
Gymnasieelever från Lundellska skolan i Uppsala uppdaterar texter om global uppvärmning på med hjälp av klimatforskare som kontrollerar fakta.
-
3 miljoner i bidrag till AI-projekt kring vatten, energi, mat och ekosystem
2020-12-16
Malgorzata Blicharska och Claudia Teutschbeins projekt NEXOGENESIS EU Horizon 2020 har fått 3 miljoner i bidrag.
-
Lars Holmer blir ny studierektor för forskarutbildningen
2020-12-16
Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi blir studierektor för forskarutbildningen.
-
Lars Tranvik blir ny föreståndare för CEMUS
2020-12-15
Lars Tranvik, professor i limnologi, blir föreståndare för CEMUS.efter nyår.
-
Stad och land; så långt ifrån varandra men ändå så tätt sammanlänkade
2020-12-15
I en ny artikel varnar forskaren Wiebren Boonstra för att vi så ensidigt fokuserar på städer så att landsbyden hamnar i skymundan. Vi bör istället se hur tätt sammanflätade stadskulturen och landsbygden är.
-
Gesa Weyhenmeyer i debattartikel i The Guardian
2020-12-15
Professor Gesa Weyhenmeyer, lärare vid institutionen för geovetenskap skriver om klimatförändringarna i den brittiska tidningen The Guardian.
-
Mer än 10 miljoner kronor till nytt forskningsprojekt om ”fossila landskap”
2020-12-10
Universitetslektor Magdalena Kuchler´s projekt “Disassembling the power of high-carbon imaginaries” har fått forskningsanslag på 10,4 miljoner kronor.
-
Pressmeddelande: Massdöd och artbildning har format livets utvecklingshistoria
2020-12-10
I en ny artikel i tidskriften Nature visas hur AI har använts för att studera djurlivet på jorden under de senaste 600 miljoner åren.
-
Gabriele Messori i direktsändning om klimatförändringar och rekordtemperaturer
2020-12-09
-
Ben Slater avslöjar de allra första djurens hemligheter
2020-12-08
För ungefär 580 miljoner år såg de första djuren dagens ljus. Vilka var de här varelserna?
-
Klimatforskare räknar ut koldioxidbudgetar åt kommuner och regioner
2020-12-08
Den som släpper ut mest ska också minska mest, säger Martin Wetterstedt, klimatledarskapsforskare.
-
Kevin och Isak debatterar klimatfrågan i DN Debatt
2020-12-08
Kevin Anderson, gästprofessor i klimatledarskap och Isak Stoddard, doktorand i naturresurser och hållbar skriver på DN: Vilseledande och falska myter sprids om klimatkompensation.
-
Start för internationellt dammprojekt
2020-12-04
Dammar är viktigare än vi tror. Inte minst för klimatet.
-
Haven lagrar våra koldioxidutsläpp, men hur? Nu tar Leonie reda på vad som egentligen sker
2020-11-27
Grattis Leonie! 4 miljoner kronor till projektet ”Där himlen berör havet”
-
BUP får en miljon för att stärka internationellt, digitaliserat samarbete i Östersjöregionen
2020-11-26
The Baltic University Programme (BUP), har fått bidrag på en miljon kronor från Svenska institutet.
-
Artificiell intelligens i snöigt projekt
2020-11-23
Ett projekt som använder satelliter för att mäta snövattenlagringen har fått 6 013 684 kronor från Vinnova.
-
Grattis Fritjof Fagerlund, nyutnämnd professor i geohydrologi
2020-11-19
Fritjof Fagerlund har utnämnts till professor i geohydrologi.
-
Polarexpeditioner stoppas av pandemin
2020-11-18
Veijo Pohjola, professor i naturgeografi, har lett 25 expeditioner till den norska ögruppen Svalbard men i år blir det ingen expedition.
-
Klimatmålen blir nu både vetenskapliga och begripliga
2020-11-09
Genom att skapa en virtuell koldioxidbudget kommer universitets forskning till praktisk användning i kommunerna.
-
Vetenskapsradion rapporterar om våra fossilfynd
2020-11-09
Nytt fossilfynd hoppas ge ny kunskap om djurens uppkomst.
-
Över en halv miljard år gamla embryon hjälper oss förstå djurens ursprung
2020-11-06
Forskarna vet med säkerhet att det fanns djur på jorden för ungefär 540 miljoner år sedan, men djurens absolut tidigaste ursprung har förblivit okänt. Nu har forskare funnit fossila djurliknande embryon från en avlägsen del av norra Grönland. Kanske kan deras fynd lösa gåtan.
-
Thuréus-priset till Giuliano Di Baldassarre
2020-11-06
Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala har tilldelat Thuréus-priset till Giuliano Di Baldassarre för hans forskning kring översvämningar.
-
Ett mystiskt hopp i evolutionen
2020-11-04
Ben Slater fick bidrag från Vetenskapsrådet för att forska om livets uppkomst.
-
Stenätande bakterier kan hjälpa till att rädda klimatet
2020-11-03
Ett nyskapande forskningsprojekt där stenätande bakterier spelar huvudrollen har fått 35 miljoner kronor i forskningsbidrag.
-
Institutionen får sex forskningsbidrag från Vetenskapsrådet
2020-10-29
Bidragsbeslutet från Vetenskapsrådet är fattat. Nästan 1,1 miljarder kronor sammanlagt går till forskning inom naturvetenskap och teknikvetenskap och vår institution fick flera av bidragen.
-
Zebrafink räddad av forskare
2020-10-27
Georgios Niarchos räddade igår en zebrafink som under mystiska omständigheter hade tagit sig in i hans rum.
-
Stefan Andersson får Jan Bergströmpris för yngre lovande forskare inom geovetenskaper
2020-10-22
-
Hur länge räcker oljan?
2020-10-22
Peak oil har fått en ny innebörd.
-
Giuliano Di Baldassarre belönas för sin forskning inom om naturkatastrofer.
2020-10-21
Giuliano Di Baldassarre får Plinius medalj av European Geosciences Union (EGU). Priset uppmärksammar tvärvetenskaplig forskning inom ämnesområdet naturkatastrofer.
-
Våra geofysikstudenter bäst i världen
2020-10-14
Society of Exploration, Geophysicists (SEG) är en världsomspännande organisation för geofysiker. Igår utsåg de vår studentavdelning inom SEG till bästa studentorganisation i världen.
-
SR intervjuar Karin Högdahl om berggrunden för kärnavfallsförvaret
2020-10-14
Östhammars politiker har röstat ja till slutförvaret i Forsmark. Karin Högdahl, universitetslektor, intervjuas av Sveriges Radio och berättar om berggrunden där slutförvaret är tänkt att ligga.
-
Gabriele Messori Uppsala universitets forskarprofil
2020-10-07
Extrema väderhändelser blir allt vanligare. Gabriele Messori forskar om möjligheten att förutsäga kommande extremväder.
-
Professor Giuliano Di Baldassarre får pris av The American Geophysical Union
2020-09-29
Giuliano Di Baldassarre tilldelas "The Witherspoon Award" av The American Gepohysical Union, världens största forskarförbund inom geovetenskap, atmosfärisk forskning, oceonografi, hydrologi, planet- och rymdforskning.
-
Ny rapport om miljögifter längs norrlandskusten
2020-09-17
Minst 2,5 km2 av havsbotten längs norra Sveriges kust är täckt av miljögiftiga fiberbankar.
-
Europeiska forskningsrådet ger Gabriele Messori 1.5 miljoner euro till klimatforskning
2020-09-03
Idag tillkännagav European Research Coucil (ERC) vem som får bidrag och en av dessa är Gabriele Messori som får nästan 1.5 miljoner Euro för sitt projekt "Compound Climate Extremes in North America and Europe: from dynamics to predictability".
-
Naturdammar viktiga för både klimat och mångfald
2020-09-02
Ett nytt EU-projekt kommer att undersöka betydelsen av naturliga dammar i relation till ekosystem och klimat.
-
Två nya EU-masterprogram
2020-08-26
Två nya masterprogram, Erasmus Mundus Joint Master Programmes, startar vid institutionen för geovetenskaper: Pangea och SINReM.
-
Välkomstfilm för alla nya studenter
2020-08-20
Hallå där Ian Snowball, prefekt vid institutionen för geovetenskaper!
Ni har just tagit fram en välkomstfilm, berätta mer. -
Geovetenskap borde vara ett skolämne
2020-08-05
Professor Lars Holmer är tydlig. Kunskaper i geovetenskap är nödvändiga om vi ska lösa dagens viktigaste utmaning; hur vi kan skapa en hållbar utveckling.
-
Anna, formgivaren som blev geokemist
2020-07-29
Möt Anna, tidigare formgivare, nu astrobiolog som forskar om eventuella spår av liv i rymden.
-
Följ oss i sociala medier
2020-07-22
Vi har gjort en lista över olika sociala kanaler där du hittar oss. Se vad som händer inom våra olika områden.
-
Johan forskar om buller
2020-07-15
Buller beror mycket på väder och vind. Vår institution har en egen forskningsstation där vi bland annat forskar kring väder, vind och buller.
-
Vi är bäst på vatten
2020-07-08
I Shanghais senaste ranking på ämnet "water resourses" hamnar Uppsala universitet som etta i Sverige och bland de 75 bästa i världen.
-
Välkomstfilm för nya masterstudenter
2020-07-01
-
Grattis Magdalena Kuchler!
2020-06-29
-
Grattis Stefan Ivanell!
2020-06-26
-
Grattis Lina Mtwana Nordlund!
2020-06-26
-
Grattis Maria Klemm!
2020-06-23
Maria Klemm har tilldelats närmare 200 000 kronor för tvärvetenskaplig pedagogisk utveckling.
-
Biobränsle från skog är inte klimatneutralt
2020-06-11
Effekten på den globala uppvärmningen är lika allvarlig från skogsbränsle som från fossila bränslen.
-
Sjögräsängar viktiga för klimatet
2020-06-09
Att bevara våra sjögräsängar är livsviktigt för klimatet, säger ny rapport om hållbar utveckling som just kommit ut från FN.
-
Klimatforskare: Våra ”världsledande” klimatlagar räcker inte till
2020-06-08
Under 2019 var de globala utsläppen högre än någonsin tidigare i historien.
-
Miljoner euro till tvärvetenskaplig forskning kring extremväder
2020-06-01
Stort internationellt EU-projekt med säte vid institutionen för geovetenskaper
-
Steffi Burchardt, universitetslektor, intervjuas i Curiepodden
2020-05-28
Steffi Burchardt, universitetslektor, intervjuas i Curiepodden.
-
Seismisk data genom 3D-teknik
2020-05-27
-
Framtidens städer växer under marken
2020-05-19
Stadsplaneringen är på väg in i en ny era och underjordiska transportsystem, kontor och till och med bostäder kan vara ett alternativ när vi bygger framtidens städer.
-
Seismologen: Största gruvskalvet i Sveriges historia
2020-05-18
-
Valentin Troll i National Geographics nya tv-serie
2020-05-14
I National Geographics nya serie "Jorden inifrån och ut" används ny röntgenteknik för att utforska jordens inre.
-
CNDS-forskare ger perspektiv och insikter om Coronavirus-pandemin
2020-05-13
Centrum för naturkatastrofslära, CNDS, är ett nationellt kunskapscentrum för naturkatastrofer. Här kan du läsa om olika CNDS-forskares perspektiv kring den rådande covid-19-pandemin.
-
Geostudenterna: Håll fast vid rutinerna
2020-05-07
Ugefär hälften av studenterna tycker att distansundervisningen fungerar men att det kan vara svårt med självdisciplinen. Vi frågade två studenter på geovetarprogramet vad de tycker.
-
Så tycker studenterna om distansundervisning
2020-05-06
Distansundervisningen verkar fungera bra men den psykiska hälsan påverkas.
-
Grattis Michael Tjernström som får årets Finn Malmgrens pris
2020-05-04
"Jag blev fångad av expeditionsmysteriet, som Finn Malmgren. Arktis är fascinerande."
-
Scenarion för framtidens extremväder
2020-05-04
Docentföreläsning 20 maj. Möjlighet att lyssna online via Zoom.
-
Ny utbildning för digitalt vatten
2020-04-30
-
Ny tvärvetenskaplig forskarskola för hållbar utveckling
2020-04-29
-
Rekordstort ozonhål försvann
2020-04-28
-
Smart Exploration får pris av The Society of Exploration Geophysicists
2020-04-27
-
Oljan och prisraset: Nu har botten gått ut helt
2020-04-22
-
Ny studie tar pulsen på slumrande supervulkan
2020-04-22
-
Extra platser till våra populära sommarkurser!
2020-04-14
-
Jordens skakningar har minskat av coronaepidemin
2020-04-08
-
Vindkraften tar stora kliv
2020-04-07
Hans Bergström, forskare vid institutionen för geovetenskaper, är med och utvecklar framtidens vindenergi.
-
Rollspel i kreativ distansundervisning
2020-04-03
Har vi tur kanske det kan födas nya kreativa pedagogiska idéer nu, säger Cecilia Johansson som testar nya grepp i undervisningen.
-
Arktisk natt för polarforskningen när forskningsdatan går förlorad
2020-04-03
-
Ren energi bör vara hjärtat i stimulansåtgärderna mot corona
2020-03-31
Det är nu som vi ska börja satsa på allvar på alternativa energikällor som sol, vind och vatten säger Internationella energirådet (IEA).
-
Positiva miljöeffekter under corona
2020-03-26
Två forskare om coronakrisen, luften och klimatet.
-
Ser vi spår av is i ett tropiskt hav?
2020-03-24
Tidigare forskning visar att alunskiffern bildades då vi hade ett mycket varmt växthusklimat. Nu kommer nya forskningsrön som visar på motsatsen.
-
Vulkanexperten som talar med stenar
2020-03-20
Stenarna är fönster till värld som inte längre finns, förklarar Valentin Troll i senaste numret av Universitetsläraren.
-
Centrala studie- och karriärvägledningen blir digital
2020-03-20
Från och med 18 mars har Uppsala universitets centrala studie- och karriärvägledning övergått till att möta besökare/studenter digitalt.
-
Tips från experten: Så kommer du igång med distansundervisning
2020-03-20
Felix Ho, PhD, Doc. Excellent lärare har en lång erfarenhet av att arbeta med olika verktyg för distansundervisning. Han delar här med sig av sina bästa tips.
-
Distansundervisning från och med 18 mars
2020-03-17
Uppsala universitet övergår till undervisning online.