Hur länge räcker oljan?

2020-10-22

Peak oil har fått en ny innebörd. 

Oljeplattform

Henrik Wachtmeister disputerar den 30 oktober med avhandlingen World oil supply in the 21st century: A bottom-up perspective.

Hur viktig är oljeindustrin idag?
- Oljeindustrin är på många sätt den viktigaste industrin i världen, så som vår civilisation ser ut idag. Den utgör i princip grunden till alla andra sektorer. All form av ekonomisk aktivitet kräver transporter i någon grad, och transportsektorn globalt; via land, hav och luft är helt beroende av olja. Omkring 95% av alla transporter är fortfarande oljedrivna. Det innebär att fundamentala funktioner så som matproduktion och matdistribution är oljeberoende. Det innebär även att olja fortfarande är världens största energikälla och står för 32% av den globala primärenergitillförseln.

Kan du förklara begreppet Peak oil?
- Peak oil eller oljeproduktionstoppen innebär att den globala oljeproduktionen når sin toppnivå; det är alltså tidpunkten då oljeproduktionen når sin maximala nivå globalt för att därefter minska. Lite förenklat kan man säga att peak oil kan inträffa av två övergripande anledningar: begränsad tillgång eller minskad efterfrågan.

Historiskt har fokus legat på tillgången eftersom olja är en icke förnybar resurs och efterfrågan har antagits att fortsätta att stiga i framtiden i takt med ökande befolkning och välstånd. Idag ser det faktiskt ut som att den konventionella oljan har nått en toppnivå på grund av just begränsade resurser. Men samtidigt så har produktionen av skifferolja i USA lett till en dramatisk ökning av tillgången av okonventionell olja, vilket bland annat har lett till lägre priser och en fortsatt ökande användning.

Parallellt med förändringarna på utbudssidan så har klimatåtgärder nu börjat ge effekt på framtida efterfrågan. Sammantaget ser det idag ut som att det finns tillräckligt med olja en tid framöver, framförallt på grund av skifferoljan, medan vi vet att vi måste minska användningen mer eller mindre omedelbart för att nå klimatmålen. I och med detta så har innebörden av peak oil förändrats, dvs från att tidigare ha syftat till en peak eller topp i tillgången till att nu innebära en peak i efterfrågan. Ovan på detta har vi pandemin, som ser ut att accelerera efterfrågeminskningen ytterligare även på längre sikt. 

Vad kan en minskad efterfrågan på olja få för ekonomiska och politiska konsekvenser?
- Förutom positiva konsekvenser för klimatet så leder en minskad efterfrågan på olja både till minskad produktion och till lägre oljepris, vilket i sin tur leder till minskande intäkter för oljeproducerande länder, och lägre kostnader för oljeimporterande länder. Nettoeffekten av ett lägre oljepris beräknas som positiv för världsekonomin, men många oljeproducerande länder kan få stora problem. Flera av dessa länder har underliggande strukturella problem, som både skapats och motverkats av oljeintäkter. Försvinner dessa intäkter utan en parallell lyckad ekonomisk omställning kan det få stora konsekvenser.

Tror du att vi kommer att få en oljefri framtid? Hur skulle det se ut?
- Sannolikt kommer den globala oljeanvändningen att nå sin toppnivå inom 15 år på grund av minskad efterfrågan. En del bedömer att toppen i princip redan är passerad, vilket är en reell möjlighet.

En helt oljefri framtid kommer däremot att dröja. Under en lång tid framöver kommer vi att fortsätta att använda olja för olika material och inom den petrokemiska industrin. Men vi kommer se en betydligt mer oljefri framtid, och den behöver inte se så annorlunda ut till ytan. Vi kommer att efterfråga ungefär samma energitjänster – transporter, uppvärmning, belysning med mera. Det är främst ”under huven” den stora förändringen kommer att kunna ses, både vad gäller alternativa drivmedel för bilarna och för samhället i stort, samt i de ekonomiska och politiska konsekvenserna.

Delta via Zoom på disputationen den 30 oktober klockan,13.15.

Lyssna på Henrik Wachtmeister som talar om peak oil i nyhetspodden Aftonbladet Daily

Läs mer om forskning inom Naturresurser och hållbar utveckling.

Svensk sammanfattning av Henriks Wachtmeisters avhandling:

Ekonomisk utveckling driven av riklig tillgång av olja till låg kostnad var karaktäriserande för 1900-talet, och än idag är oljan världens största primärenergikälla. Olja är dock en icke-förnybar och koldioxidintensiv energiresurs. Med dagens teknik kommer antingen resursutarmningen eller de tillhörande koldioxidutsläppen att till slut begränsa oljeanvändningen. Detta utgör ett av 2000-talets stora dilemman: kommer oljetillgången att begränsa produktionen inom en nära framtid eller kommer klimatåtgärder att begränsa användningen innan dess? Denna avhandling undersöker potentialen och dynamiken i världens oljetillförsel för att öka förståelsen kring denna problematik. Specifikt fokuserar avhandlingen på de olika egenskaperna hos konventionell olja och den nytillkomna okonventionella skifferoljan samt på konsekvenser av de olika produktionssätten. Detta görs från ett ’bottom-up’-perspektiv genom att kombinera fysisk och ekonomisk dynamik på fält- och brunnivå.

Avhandlingen består av sex artiklar. Den första undersöker användbarheten av bottom-up-modellering genom en retrospektiv analys av tidigare oljeprojektioner från International Energy Agencys årliga World Energy Outlook, inklusive projektioner för produktion, pris och investeringsnivåer. Artikeln visar att projektionsträffsäkerheten för konventionell olja är högre än för okonventionell, samt att icke-OPEC-produktion är mer förutsägbar än OPEC-produktion samt att oljeprisprojektioner är mycket osäkra. Den andra artikeln undersöker hur okonventionell skifferolja kan modelleras på brunnivå med hjälp av analys av produktionskurvor. Två matematiska modeller med variabel avtagandetakt appliceras och utvärderas, ’hyperbolic decline’ och ’streched exponential decline’, varav båda visas vara användbara för att modellera framtida produktion från enskilda skifferbrunnar. Den tredje sammanställer och beräknar typiska produktionsparametrar för konventionella offshore-oljefält, ett växande segment inom den konventionella produktionen. Resultaten visar att produktionen går mot allt djupare och mindre fält, vilket förutspås påverka den totala aggregerade produktionen, bland annat genom högre total avtagandetakt för existerande produktion. Den fjärde artikeln jämför investerings- och produktionsdynamiken för konventionell olja och skifferolja samt diskuterar möjliga konsekvenser för oljemarknaden och klimatåtgärder. Då skifferoljan har betydligt kortare ledtider från investering till produktion, samt höga initiala produktionsflöden och hög efterföljande avtagandetakt, kommer en ökad andel skifferolja i det globala utbudet sannolikt att leda till minskad prisvolatilitet samt lägre risk för inlåsningseffekter och strandade tillgångar. Den femte artikeln använder en komplett kalibrerad bottom-up-modell för att undersöka potentiell framtida global oljeproduktion och beräknar resulterande utbudselasticitet för olika produktionssegment. Enligt modellen är produktionspotentialen begränsad för konventionell olja medan okonventionell skifferolja har ytterligare tillväxtpotential. Den sjätte och sista artikeln analyserar tidigare projektioner av samtliga energikällor för att kvantifiera effekterna av klimat- och energipolicys, inklusive effekterna på framtida oljeefterfrågan. Studien visar att planerade policys har haft en stor inverkan på utvecklingen av oljeefterfrågan, men så har även oplanerade icke-policydrivna händelser.

Sammantaget visar resultaten att konventionell oljeproduktion är oelastisk på kort sikt och dess produktionspotential begränsad på lång sikt. Detta gav sig i utryck genom stagnerande produktion och stigande oljepriser i början av 2000-talet, vilket i sin tur bidrog till genombrottet för okonventionell skifferolja genom horisontell borrning och hydraulisk sprickbildning. Ökningen av skifferolja har gjort världens oljetillförsel mer elastisk, både i tid och i kvantitet. Dess snabbare dynamik kommer sannolikt att förkorta perioder med under- och överutbud, vilket minskar resulterande prisvolatilitet. Resursstorleken för skifferoljan är osäker men stor, enligt de antaganden som gjorts här är resurserna tillräckligt stora för att underbygga en fortsatt expansion av världens oljetillförsel i linje med den nuvarande efterfrågan i minst 15 år. Under denna tidsperiod måste dock oljekonsumtionen börja minska för att vara i linje med klimatmålen. Det är därför möjligt, och kanske till och med troligt, att den globala oljeproduktionen kommer att nå en topp på grund av minskad efterfrågan, före en yttersta topp driven av begränsad tillförsel.

Den förändrade karaktären av världens oljeförsörjning har långtgående ekonomiska, politiska och miljömässiga konsekvenser. Ändrade export- och importflöden samt lägre priser kommer att påverka länders välstånd, inflytande och säkerhet. Ur ett miljöperspektiv kräver ett ökat och mer varierat oljeutbud nya genomtänka styrmedel för att hantera externaliteter på ett effektivt sätt. Dessa faktorer måste beaktas för en mer hållbar utveckling under det nuvarande århundradet.

Nyheter från institutionen för geovetenskaper

Senast uppdaterad: 2021-06-14
Skriv ut