Ny rapport om miljögifter längs norrlandskusten

2020-09-17

Minst 2,5 km2 av havsbotten längs norra Sveriges kust är täckt av miljögiftiga fiberbankar. 

Bild på ett av fartygen som användes i undersökningen av fiberbankarna
Minst 2,5 km2 av havsbotten längs norra Sveriges kust är täckt av fiberbankar och vissa är upp till 12 meter tjocka. Ocean Surveyor var ett av fartygen som användes i undersökningen av fiberbankarna, här liggandes norr om Kramfors.

Under stora delar av 1900-talet släppte pappers- och massaindustrin ut mänger av miljögifter längst norrlandskusten och gifterna samlades i så kallade fiberbankar. Fiberbankarna innehåller organiska miljögifter och metaller, ibland i mycket höga halter. Ett tvärvetenskapligt forskarteam har under fyra år undersökt fiberbankarna längs Ångermanälven. Forskarna har nu sammanfattat sina resultat i en rapport, och ser fram emot resultat från pågående forskning om tänkbara saneringsmetoder.

Utsläpp från massaindustrier och andra skogsindustrier har skapat mängder av träfibrer och processkemikalier som idag ligger på botten i så kallade fiberbankar längs norra Östersjön. Fiberbankarna innehåller mycket farliga miljögifter som DDT och PCB men även tungmetaller som kvicksilver och kadmium. Avlagringarna är oftast mellan 1 meter till 5 meter tjocka men forskarna har hittat lager så tjocka som 12 meter.

Ian Snowball, professor vid institutionen för geovetenskaper ledde projektets undersökningarna som gjordes i Västernorrland.

Är Västernorrland värst drabbat?
- Om just detta område är värst drabbat är svårt att svara på. Vi fokuserade på 2-3 fiberbanker i Ångermanälven i syfte att ta fram ett metod för sanering som kan tillämpas även på andra områden. Det är inte helt klart att vi lyckades eftersom typen av material vi undersökte är väldigt ovanligt. Det har egenskaper som inte liknar de vanliga sediment som de flesta metoder är provade på. Sedan kan det finnas andra områden i Sverige som också är drabbade. För att svara på frågan om Västernorrland är värst drabbat så skulle vi behöva kartlägga alla områden i Sverige, inklusive sjöar som till exempel Vänern.

Gunnel Göransson, vid Statens geotekniska institut som sammanställt rapporten, berättar att utsläppen började redan under 1800 talet, var högst under 1930-talet och mellan 1965-1975 men att fiberbankarna fortfarande kan ha en skadlig inverkan på miljön.

- Ja, fiberbankarna kan vara skadliga för ekosystemen. Vi har nationella miljömål och globala mål för hållbar utveckling att förhålla oss till. Om vi ska kunna uppnå dessa kan fiberbankarna utgöra ett problem som behöver hanteras.

Är fiberbankarna farliga för människor?
- Inte direkt eftersom de vanligtvis ligger gömda under vatten, men däremot kan fibrerna lätt virvla upp om de störs, t ex genom båttrafik eller kraftiga strömmar, understryker Gunnel Göransson.

En skopa med geggig sörja. Foto.
Prover från fiberbankarna. Fotograf/Källa: SGI

Vid Höga kusten ligger fiberbankarna på grunda men branta bottnar, och man har funderat på om föroreningarna kan sprida sig till kringliggande vattenmiljö där de kan skada Östersjöns ekosystem. Miljögifterna i Östersjön kan utgöra ett hot mot havsörnen eftersom gifterna har hittats i havsörnens ägg. Det är ännu inte helt klart vad det beror på men fiberbankarna kan vara en del av förklaringen.

Misstankar finns att läckage från fiberbankarna påverkar miljösituationen på olika sätt. Kunskapen om vilka områden som är värst drabbade har varit bristfällig men i den nya rapporten har forskarna bedömt riskerna för spridning och lagt fram förslag på lämpliga metoder för att sanera bottnarna.

Vad blir nästa steg?
- Vi har redan ett pågående projekt, VINNOVA-FIBREM där vi har börjat att testa att täcka över fiberbankerna med ett isolerande lager, så kallad capping. Forskning pågår, berättar Ian Snowball.

Läs pressmeddelandet från Statens geotekniska institut. 

Läs rapporten: Treasure En sammanfattning av ett fyraårigt forskningsprojekt om fiberbankar inom forskningsprogrammet TUFFO.

Kontaktpersoner för mer information om rapporten

Ian Snowball, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet
Telefon: 018-471 3657
Mobiltelefon: 070-4250767
E-post: ian.snowball@geo.uu.se

Gunnel Göransson, forskare vid Statens geotekniska institut (SGI),
Telefon: 031-7786567
E-post: gunnel.goransson@swedgeo.se

Länkar
Läs mer om Treasureprojektet (på engelska).
Läs mer om fiberbankar på Wikipedia.
SVT förklarar: detta är fiberbankar.

Fakta
Målet med projektet Treasure har varit:

  • att utveckla nya metoder för att bedöma risken för spridning av föroreningar från starkt förorenade sediment (fiberbankar),
  • att identifiera de områden som är i störst behov av sanering,
  • att ta fram vetenskapligt grundade rekommendationer om lämpliga saneringsmetoder.

Projektet var ett samarbete mellan Uppsala universitet, Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning, Sveriges lantbruksuniversitet, Stockholms universitet, Lunds universitet och det tyska forskningsinstitutet MARUM.

Projektet ingår i utvecklingsprogrammet Tuffo – Teknikutveckling och forskning för förorenade områden som drivs av SGI.

TREASURE står för "Targeting emerging contaminated sediments along the uplifting northern Baltic Coast of Sweden for remediation". Projektet finansieras av Formas.

Nyheter från institutionen för geovetenskaper