Grattis Michael Tjernström som får årets Finn Malmgrens pris

2020-05-04

"Jag blev fångad av expeditionsmysteriet, som Finn Malmgren. Arktis är fascinerande."

Finn Malmgren var en meteorolog och polarforskare vid meteorologiska institutionen i Uppsala. Vart tredje år utdelar institutionen för geovetenskaper ett pris till hans minne för insatser som rör arktiskt forskning.

Prissumman ligger på 100 000 kronor och i år tilldelas priset Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Priset utdelas den 11 maj 15.00 vid Finn Malmgrens staty i Börjeparken Uppsala.

Michael Tjernström. Porträtt.
Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet
Foto: Eva Dalin/Stockholms universitet

Michael, vad är det som fascinerar med Arktis?

- Det är så vackert, och alla delar av systemet - havet, isen och atmosfären - är så nära och tätt kopplade till varandra. Men också att det är så mycket vi inte vet och inte förstår, och så lite observationer. Nästan hur man än gör kan man knappast undvika att finna nya saker hela tiden och se förlopp som kanske ingen annan sett förut.

Men också för att det är en så relativt ostörd del av världen, i alla fall i direkta termer. Man kan studera hur naturliga processer fungerar mycket mer isolerat från människan, men också hur detta system som helhet reagerar på mänsklig påverkan utifrån och den mänskliga påverkan blir då så tydlig i kontrast till det naturliga och ostörda.

Sedan blev jag väl fångad av expeditionsmysteriet, möjligen lika som Finn Malmgren. Har man åkt på en isbrytarexpedition så hatar eller älskar man det; i mitt fall fann jag det svårt att inte tacka ja till att åka igen när tillfället erbjöd sig. Det är också ett mycket konkret kamratskap på expeditioner och de man lärt känna på det viset blir ofta vänner för livet, på ett mycket enkelt och lågmält men helt naturligt vis och tvärs över inriktning och bakgrund.

Går det att förneka att det pågår klimatförändringar enligt dig?

- Frågan har många bottnar och rymmer både frågan om det sker något, och så fall om det är mänskligheten som orsakar det.

Man kan naturligtvis förneka vad som helst, men om man öppnar ögonen, lär sig något om hur systemet fungerar och sedan betraktar de observationer som finns, så råder det enligt min uppfattning ingen som helst tvekan. De som förnekar detta gör det oftast inte för att argumenten emot är särskilt starka, utan av helt andra skäl.

Sedan är det långt kvar till att förstå precis vad som händer och vad som orsakar vad, och där finns det mycket utrymme för nya kunskaper och ny forskning.

Vilka förändringar kan vi vänta oss?

- Det finns många saker vi kan säga som händer av första ordningen: det blir varmare, det faller mer nederbörd på platser med mycket nederbörd och mindre på arida platser, havsisarna krymper och försvinner, glaciärer försvinner också och landisar krymper, havsytan höjs, vissa typer av extremt väder blir vanligare etc. Min största oro kretsar mer kring de saker som vi inte ännu vet kommer att hända; de överraskningar som systemet fortfarande inte avslöjat.

Allt detta blir en utmaning för mänskligheten och för samhället, och som vanligt är det den fattigare delen av världens befolkning som drabbas värst. Men om det är något som först flyktingkrisen och sedan Corona lärt oss så är det väl att ingen del av världen kan isolera sig från påverkan, på det ena eller andra sättet.

Hur kommer vi att påverkas?

- Det beror på hur vi agerar som mänsklighet. Den klimatförändring vi redan sett och dess effekter kommer vi att få leva med över överskådlig tid och ett tag till. Vi kan förändra samhället och låta det förbli med detta.

Men vi kan också vara så okloka att vi fortsätter som förut och då kommer hela samhället att påverkas. Många människor kommer att tvingas flytta på sig när jorden inte längre kan producera det livsmedel man måste ha eller när kustnära städer översvämmas. Andra kommer att sätta livet till i extrema väderhändelser som annars kunde undvikas, och i slutändan kommer hela världen att få betala för kalaset då världsekonomin kollapsar. Vi väljer själva vilken utveckling vi vill ha.

Något tips till de som funderar på att börja plugga meteorologi?

- Meteorologi är en kombination av fysik och matematik, och atmosfären är ett mycket komplicerat system med rörelser på alla skalar från millimetrar till jordens omkrets. För att kunna bli meteorolog idag får man inte tycka illa om dessa ämnen.

I övrigt är mitt råd att titta upp! Även om mycket av det man måste kunna är teoretiskt och komplicerat, så utspelar sig vädret alldeles gratis runt omkring oss varje dag. Man behöver sällan vänta särskilt länge för att se något intressant!

Läs mer om Finn Malmgrens pris.

Här hittar du våra utbildningar i meteorologi.

Kontaktpersoner för Finn Malmgrens pris:

Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Institutionen för geovetenskaper och rektorsråd för hållbarhetsfrågor vid Uppsala universitet.
Veijo Pohjola, professor i naturgeografi vid Institutionen för geovetenskaper.
Peter Wallensteen, seniorprofessor, Dag Hammarskjölds professur i freds- och konfliktforskning vid Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Motivering Finn Malmgrens Pris 2020
Michael Tjernström disputerade 1988 vid Uppsala universitet, han blev 2000 professor i meteorologi vid Uppsala universitet och året efter professor i gränsskiktmeteorologi vid Stockholms universitet. Michaels forskningsområde är gränsskiktmeteorologi, där han bland annat forskat om arktiska gränsskiktsprocesser, moln och aerosoler samt förändringar av atmosfärens cirkulation.

Michael Tjernström har varit ansvarig för meteorologiska mätprogram på ett flertal isbrytarexpeditioner till Arktis med unika mätningar i svårtillgängliga miljöer, han har också varit ansvarig för och delaktig i ett stort antal forskningsprogram med syfte att förbättra klimatmodeller representation av arktiska processer.

Michael har handlett ett stort antal doktorander och stor vetenskaplig produktion gällande publicering av vetenskapliga artiklar. Han är också aktiv inom nationella och internationella paneler och expertgrupper med fokus på Arktis. Detta inkluderar ART (Arctic in Rapid Transition) och International Arctic Science Committee (IASC), där han under åtta år varit svensk representant i arbetsgruppen för atmosfäriska vetenskaper. Under senare år har han också tagit en aktiv roll i samhällsdebatten gällande klimatförändringar.

Michaels arbete följer i Finn Malmgrens anda, det täcker främst in områdena meteorologi och klimatologi, mycket av forskningen har fokuserat på gränsskiktsprocesser, moln och aerosoler i arktiska miljöer. Hans polarexpeditioner har lett till nya värdefulla data, detta arbete har kompletterats med modellanalyser, med syfte att utvärdera och förbättra klimatmodellers representation av centrala arktiska processer.

Nyheter från institutionen för geovetenskaper

Skriv ut