Wijnand Boonstra invald i FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

2022-06-15

collage av biologisk mångfald med ipbes logotyp
Biologisk mångfald handlar om att det finns en variation mellan olika arter och livsmiljöer på jorden, att vi har många olika naturtyper, landskap, olika växt- och djurarter och en stor genetisk variation inom arterna.

- Den biologiska mångfalden minskar allt snabbare och det sker över hela världen. Det slås larm om den pågående artdöden, men varför misslyckas vi med att vända utvecklingen?

Det frågar sig Wijnand Boonstra, forskare i naturresurser och hållbar utveckling, som nu valts in i FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES. Wijnand och hans kollegor i forskarpanelen ska inte bara svara på frågan om varför vi har misslyckats utan även lägga fram en rapport med förslag på konkreta åtgärder för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Rapporten ska presenteras 2024.

Wijnand Boonstra
Wijnand Boonstra, forskare inom Naturresurser och hållbar utveckling, har just valts in i FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES

IPBES är FN:s internationella forskarpanel för biologisk mångfald. Huvuduppgiften är att göra bedömningar av tillståndet i världen vad gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster, på samma sätt som FN:s klimatpanel analyserar klimatförändringar och deras effekter. IPBES fokuserar främst på åtgärder; hur ska vi agera och vilka konkreta åtgärder är nödvändiga för vi ska kunna förhindra eller till och med backa effekterna av klimatförändringarna?

Tillståndet är kritiskt
Den första rapporten från IPBES kom 2019. Sammanställd av 145 expertförfattare från 50 länder, med bidrag från ytterligare 310 författare, bedömde rapporten förändringarna under de senaste fem decennierna.

Några viktiga slutsatser från rapporten var:

  • En stor del av jordens naturliga miljöer har kraftigt förändrats av människan (75% av landytan, 66% av haven, 85% av våtmarkerna).
  • Cirka en miljon växt- och djurarter utrotningshotade och riskerar att försvinna inom ett årtionde.
  • Avskogningen fortsätter.
  • Hälften av korallreven är borta.
  • Bestånden av inhemska landlevande djurarter har minskat med minst 20%.
forskarpanel ipbes
I början av maj träffades IPBS:s forskarpanel för första gången. 2024 kommer rapporten ut. 

Åtgärderna står i fokus
Forskarpanelen som Wijnand ingår i ska ta fram en analys kring vad samhället måste göra för att åstadkomma en hållbar utveckling på lång sikt. Titeln på den kommande rapporten lyder; "A thematic assessment of the underlying causes of biodiversity loss and the determinants of transformative change and options for achieving the 2050 Vision for Biodiversity".

Wijnand, du har just kommit hem från Montpellier och ditt första möte med IPBES. Vad var ditt intryck?
Det var ett väldigt spännande möte på många sätt. Detta är en av de första utvärderingarna av global hållbarhet där samhällsvetenskapliga forskare har en framträdande roll, eftersom utvärderingen handlar om samhällsförändring. I tidigare rapporter, både från IPBES och IPCC så har samhällsvetarna inte haft så centrala roller. Men det har varit en intensiv vecka med många plenarmöten och gruppdiskussioner med fokus på olika kapitel och skriftliga redovisningar.

Vilka forskare ingår i panelen?
Utvärderingen leds av professor Arun Agrawal, professor Karen O’Brien och professor Lucas Garibaldi. Agrawal är statsvetare och professor vid School for Environment and Sustainability vid University of Michigan. Karen O’Brien forskar kring klimatförändringarnas effekter och Lucas Garibaldi är expert inom agroekologi och har en lång erfarenhet av utvärderingar vid IPBES. Det finns därutöver fler än 100 forskare som kommer att ansvara för de sammanlagt fyra kapitel som rapporten kommer att bestå av. Dessa 100 forskare är utvalda på grund av sin expertis och representerar också den geografiska, kulturella och sociala bredden i vårt globala samhälle. 

Hur ser kopplingen ut mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
Det finns en gemensam faktor som ligger bakom alla de förändringar som vi ser nu; förändringar på klimatet, den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna – och den gemensamma nämnaren är vi människor. Sedan mänsklighetens begynnelse har våra samhällen hela tiden expanderat, både vad gäller befolkningen (tänk på befolkningstillväxten) men också geografiskt. Idag finns det inga områden på jorden där vi inte känner av den mänskliga påverkan. Våra samhällen har också växt något enormt: vår energikonsumtion fortsätter att öka och därmed också avfallet som produceras. Det är viktigt att notera att denna expansion och konsumtion har varit, och fortsätter att vara extremt ojämlik, där enbart en relativt liten del av mänskligheten har fått åtnjuta alla fördelar. Den här expansionen och tillväxten håller nu att förändra de klimatologiska, biologiska och ekologiska processerna på jorden och vi riskerar att få en biosfär som är betydligt mindre gynnsam för oss människor.  Vi biter den hand som föder oss. Men detta är inga nyheter. Vi har vetat om detta ända sedan Romklubben * publicerade ”Tillväxtens gränser” (”Limits to Growth”) för 50 år sedan.

Biologisk mångfald förstår de flesta men vad är ekosystemtjänster?
- Ekosystemtjänster är alla de direkta och indirekta förmåner som vi kan njuta av på jorden; från luften vi andas och växterna vi äter till den vördnad eller det lugn vi känner när vi vistas i naturen. Ofta tänker vi på biosfärens mer uppenbara fördelar som vår levande natur, växter och djur. Men det är också viktigt att komma ihåg att vårt välmående även är tätt kopplat till den del av geosfären som består av icke-levande natur, både på jorden och under jordens yta.  

Finns det ett samarbete mellan FN:s klimatpanel IPCC och IPBES?
Ja, de samarbetar. Både IPCC och IPBES arbetar med de största globala utmaningarna i vår tid: klimatförändringarna och förlusten av vår biologiska mångfald. Och som jag nämnde tidigare så finns det krafter som driver dessa processer vidare, nämligen hur våra globala samhällen växer, i synnerhet vad gäller energianvändning och de mängder av skadligt avfall som produceras i processen. I slutänden arbetar båda organisationerna mot samma mål: att förändra både ojämlikheten och nivåerna på energiförbrukningen i världen. Vill man få mer konkret information om synergierna och avvägningarna mellan skydd av biologisk mångfald och åtgärder och anpassningar till klimatförändringarna så finns en gemensam rapport från IPCC och IPBES; ”Tackling Biodiversity & Climate Crises Together and Their Combined Social Impacts”.

Flera rapporter har redan  varnat för att den biologiska mångfalden försämras världen över. Samtidigt urholkas de flesta ekosystemtjänster. Varför händer inget?
Det här är en fråga som jag har funderat över sedan jag i slutet på 90-talet studerade sociologi med inriktning landsbygd och miljö på Wageningen University i Nederländerna. Om vi hade vidtagit åtgärder för 50 år sedan när publikationen ”Tillväxtens gränser” först publicerades så skulle vi ha varit i en så mycket bättre position jämfört med vad vi är idag.  En viktig förklaring till trögheten och den långsamma förändringstakten är i min åsikt att vi inte inser att det är just den ojämlika tillväxten som behöver förändras. Det är detta som har varit elefanten i rummet under en allt för lång tid.  Vi måste acceptera och respektera att det faktiskt finns gränser för vad vi kan göra.

Mer information
För mer information kontakta Wijnand Boonstra
E-post: wijnand.boonstra@geo.uu.se
Mobil: + 46 (0)730597749

Länkar
Läs mer om arbetet på IPBES webbplats.

Läs mer om IPBES:s rapport från 2019 på regeringens webbplats.

Läs mer om IPBES rapport från 2019 på Naturvårdsverket och på SLU.

Nyheter från institutionen för geovetenskaper

Senast uppdaterad: 2022-06-16