Daniel forskar om koldioxidlagring

2016-06-21

För att minska utsläppen av koldioxid kan vi t.ex. effektivisera energianvändning och ersätta fossila energikällor med förnyelsebar energi. Men vi kan också helt enkelt hindra koldioxiden från att komma ut i atmosfären. 

Daniel Sopher har i sin avhandling undersökt möjligheterna för koldioxidlagring i östersjöns berggrund. 

- För att lagra koldioxid i berggrunden behövs tre saker, säger Daniel. Först behöver vi en reservoar - en porös bergart som till exempel sandsten, som kan ta upp koldioxiden som en svamp. Sedan krävs det också att denna resevoar-bergart befinner sig på drygt 800 meters djup för att rätt tryckförhållanden ska råda. Slutligen så krävs ett lock, alltså en tät bergart som ligger ovanför reservoar-bergarten och hindrar koldioxiden från att läcka ut. Kort sagt så är detta väldigt likt de geologiska miljöer där vi kan hitta olja och gas.

Schematisk illustration av hur koldioxidlagring fungerar i berggrunden (Sopher 2016)

På sjuttiotalet försökte halvstatliga Opab desperat hitta olja i Östersjön, samtidigt som de sneglade på Norges stora fyndigheter i Nordsjön. Vi vet alla hur det gick - inte så bra! 

- Alla de tusentals seismiska profiler som framställdes av Opab har hittils varit opublicerade och svårtillgängliga, men nu har jag digitaliserat och omarbetat dem, så att de kan komma till nytta igen, säger Daniel. Det är lite ironiskt att vi använder 40 år gamla data från misslyckad oljeprospektering till att försöka minska klimatpåverkan från just fossila bränslen! 

Karta över Östersjön med alla seismiska profiler från Opab som Daniel har använt i sin forskning. (Sopher 2016)

Baserat på de gamla mätningarna från 70-talet, bearbetat med moderna metoder och algoritmer har Daniel lyckats sammanställa en regional sedimentär lagerföljd i östersjön ändå ned till den kristallina berggrunden. Därefter har arbetet handlat om att identifiera möjliga lagringsplatser, och beräkna hur stora volymer CO2 som skulle kunna lagras där. 

- Sverige producerar årligen ungefär 64 megaton CO2. Mina beräkningar är att de här koldioxidfällorna skulle kunna rymma i alla fall tio gånger så mycket, förklarar Daniel. Men vi har mycket forskning kvar att göra innan vi vet om det är praktiskt möjligt! 

Exempel på sedimentära strukturer som kan lagra koldioxid (Sopher 2016)

Daniels research is a part of a large project at the Geophysics programme at the Department of Earth Sciences that has been funded by the Swedish Research Council.  Read more about the ongoing research on CO2 sequestration here!

Daniels forskning är en del av ett större projekt inom forskningsprogrammet för geofysik, som är finansierat av Vetenskapsrådet. Läs mer om forskningen inom geofysik och koldioxidlagring vid institutionen för geovetenskaper här

/Börje Dahrén


Nyhetsarkiv 2016