Fabian är Global Swede

2016-05-31

Fabián Martínez tar emot utmärkelsen som Global Swede. Foto: Karin Nylund, Utrikesdepartementet

När Fabián Martínez fick mail från ”regeringen” trodde han att det var spam. När mail nummer två kom började han ana att det kanske låg något bakom den där inbjudan till UD trots allt. Det visade sig att han blivit utvald som Uppsala universitets representant vid diplomeringsceremonin Global Swede som arrangeras av Svenska institutet tillsammans med närings- och utrikesdepartementen.

Fabián läser masterprogrammet i hydrologi vid Institutionen för geovetenskaper. Han är född och uppvuxen i Santiago de Chile, där han också tog examen som civilingenjör innan han kom till Uppsala. Jag frågar Fabián varför det blev just Hydrologi som fångade hans intresse.  

- Jag har insett att vi människor står inför mängder av svåra frågor i framtiden, och att just ”vatten” är svaret på många av de frågorna! Alla behöver vatten – inte bara för hushållsförbrukning utan också jordbruk och industrier. Våra vattentillgångar väldigt ojämnt fördelad mellan olika delar av världen, och den är allt annat än konstant över tid. Vi har dels ”normala” variationer över årstiderna, samtidigt som vi ser större variationer med perioder av både torka och översvämningar. Förutom detta så påverkar den globala uppvärmningen vattnets kretslopp över hela planeten. Områden som tidigare fick regelbunden nederbörd har idag allt längre torrperioder, samtidigt som andra områden drabbas av oväntade översvämningar.

Ett exempel på hydrologisk modellering. Här har Fabián modellerat en riskprofil för översvämningar i gränsen mellan östergötland och småland.

Fabián är snart klar med sin masteruppsats som är en del av ett större projektet som leds av av professor Giuliano Di Baldassarre vid institutionen för geovetenskaper. Fabián beskriver sitt forskningsområde som sociohydrologi.

- Människan lever i ständig växelverkan med vattnet. I vissa tider och platser anpassar vi oss till de förutsättningar vattnet ger, genom att t.ex. inte bygga hus och vägar på mark som regelbundet översvämmas, förklarar Fabián. Men det är inte ovanligt att vi människor istället försöker anpassa vattnets beteende efter våra behov. Vi bygger vallar och dammar för att skydda oss mot översvämningar, och plötsligt är det möjligt att bebygga den låglänta marken som nu är skyddad… ändå tills att den stora översvämningen kommer, och vallarna inte längre räcker till! Då blir också konsekvenserna betydligt värre. Genom att bygga skydd gör vi oss faktiskt ofta mer sårbara, sammanfattar Fabián.   

- Inom sociohydrologin studerar vi just interaktionen mellan människa och vatten. Samtidigt som människan påverkas av hydrologiska fenomen så påverkas faktiskt också de hydrologiska processerna av människans aktiviteter! När vi täcker enorma områden med asfalt och betong så ändras vattnets förmåga att infiltrera ned i marken, vilket leder till mer extrema översvämningar. Samtidigt betyder den försämrade infiltrationen att mindre vatten når ned till grundvattenreservoarer, och plötsligt så är vi sämre rustade för torrperioder.

En annan intressant aspekt av socio-hydrologin är att studera hur människors kollektiva minne av tidigare översvämningar och torrperioder förändras med tiden. 

- Jag utvecklar en ny modell som försöker beskriva växelverkan mellan samhällen och deras reaktion under översvämningar och torrperioder. I ett samhälle ökar medvetenheten om naturkatastrofer efter en extrem händelse – som ett slags kollektivt minne. Ett samhälle med hög medvetenhet om hydrologiska naturkatastrofer tar oftare rationella beslut om vattenhushållning. Med tiden avklingar minnet av naturkatastroferna, och det är större risk för hydrologiskt osund samhällsplanering, som riskerar att förvärra konsekvenserna av nästa katastrof. Vi försöker att kvantifiera hur snabbt det kollektiva minnet av naturkatastrofer försämras, och vad vi kan göra för att sakta ned den processen. Förhoppningsvis kan vi ge konkreta lösningar på hur man behåller det kollektiva minnet, så att samhällen kan vara bättre förberedda nästa gång översvämningen eller torkan slår till!

På sidan av sina studier har Fabián också en halvtidstjänst på konsultfirman ÅF, där han är involverad i förarbetet till Ostlänken.

- Det är oerhört spännande att vara delaktig i ett sånt stort infrastrukturprojekt, säger Fabián. För mig som hydrolog är det väldigt värdefullt att vara inblandad i både grundforskningen på universitetet och mer direkta tillämpningar inom näringsliv och samhällsplanering. Jag har lärt mig otroligt mycket under de här månaderna på ÅF, och jag gillar dessutom utmaningen att ha svenska som arbetsspråk, säger Fabián med ett skratt.

Global Swede är en del av regeringens och Svenska institutets långsiktiga relationsbyggande med internationella studenter i Sverige. Genom detta arbete byggs globala nätverk som längre sikt stärker svensk konkurrenskraft och hjälper till med att möta globala utmaningar för framtiden. Oscar Stenström, statssekreterare till näringsminister Mikael Damberg, och Svenska institutets generaldirektör Annika Rembe uppmärksammar på ceremonin ett tjugotal internationella högskolestudenter som har utmärkt sig inom innovation och entreprenörskap under sina studier vid svenska lärosäten.

- De utländska studenterna är en värdefull tillgång för både Sveriges utveckling och framtida konkurrenskraft. Utöver att bidra med nya kunskaper och perspektiv utgör de också en viktig resurs för att bygga broar mellan Sverige och omvärlden, säger statssekreterare Oscar Stenström.

Årets utvalda Global Swedes. Foto: Karin Nylund, Utrikesdepartementet

Global Swede-alumnerna ingår i ett brett alumnnätverk, administrerat av Svenska institutet, vilket idag omfattar omkring 13 000 personer från 140 länder. Genom Global Swede arbetar regeringen och Svenska institutet för att lyfta dessa utbyten och börja bygga nätverk med framtidens innovatörer och ledare. 

/Börje Dahrén 

Nyhetsarkiv 2016