Tryggad livsmedelsförsörjning i en tid av ökad sårbarhet

2022-01-10

Madeleine Granvik

Madeleine Granvik har fått 8 miljoner kronor i forskningsmedel från Formas för att undersöka vilka förutsättningar och potential som finns för att utveckla mer resilienta regionala och lokala livsmedelssystem.

I januari 2022 startar forskningsprojektet ”Integrerad planering – kommuner och regionala aktörers roller och samarbeten för resilienta regionala livsmedelssystem” och pågår i fyra år. Madeleine Granvik, docent i landskapsplanering och universitetslektor inom forskningsprogrammet Naturresurser och Hållbar utveckling kommer att leda projektet och vara huvudhandledare till en doktorand. Rebecka Milestad docent vid KTH samt My Sellberg postdoktor vid Stockholm Resilient Centre ingår i projektet.

Hälften av våra livsmedel importeras

Översvämningar, skogsbränder, extrem värme, missväxt, pandemier och beslutet om att återuppta planeringen för det svenska totalförsvaret har aktualiserat frågor om hur livsmedelsförsörjningen kan tryggas i en tid av ökad sårbarhet. Hälften av den mängd livsmedel som svenska folket konsumerar är importerad. Projektet bidrar till forskning om livsmedelsförsörjning med fokus på den regionala och lokala planeringen, politiken och praktiken. Hinder, möjligheter, innovativa tillvägagångsätt, samt möjliga vägar för att stärka en integrerad planering kommer att studeras. 

Madeleine, vad menar ni med integrerad planering?

- I praktiken handlar det om att samarbeta i högre grad och tillsammans arbeta efter gemensamma mål. I t.ex. Sveriges 290 kommuner är en majoritet av kommunerna organiserade i olika förvaltningar, där det råder egenintressen som inte sällan i praktiken leder till konkurrens om resurser. Det råder en ovana att arbeta i projekt och processer över de organisatoriska gränserna. I projektet kommer vi studera både interna processer inom kommunal organisation mellan förvaltningar och externa samarbeten med andra kommuner och andra regionala och lokala nyckelaktörer.

Hur långt har vi kommit i Sverige vad gäller en resilient livsmedelsförsörjning?

- Så långt att vi äntligen har fått frågor om mat och planering på den politiska agendan! Vi har en nationell livsmedelsstrategi sen 2017 och idag regionala strategier, frågan om jordbruksmark för odling av mat är levande och debatteras, försvarsberedningen menar att det finns ett behov att stärka den inhemska livsmedelsproduktionen och stärka självförsörjningsgraden och frågan om att införa lager av livsmedel och insatsmedel till jordbruket för att säkra upp i kristider är under diskussion. Idag ligger allt ansvar på den enskilda medborgaren att se till att mat och vatten finns i en krissituation. Innan Sverige gick med i EU så hade vi livsmedelslager på ca 200 platser för att klara av en försörjning av befolkningen vid en krissituation.  

Hur kommer forskningen att gå till?

- Jag ansvarar för en inledande nationell studie som vänder sig i första hand till alla kommuner i Sverige för att få veta i stora drag om/hur de arbetar med lokala livsmedelsstrategier. Utifrån resultatet av den studien kommer vi att välja tre fallstudier i tre utvalda kommuner för att fördjupa förståelsen för förutsättningar och arbetssätt i planerings-praktiken. Parallellt görs analyser av regionala nyckelaktörers arbeten. Arbetet med fallstudierna kommer främst att genomföras av en doktorand som nu ska rekryteras under våren.

Kommer ni enbart att fokusera på lokala och regionala aktörer?

- Ja, i själva forskningen, men det kommer att finnas en rådgivande expertgrupp knuten till forskningsprojektet där det ingår representanter från myndigheter på nationell nivå t.ex. Livsmedelsverket. 

Har du själv några råd att ge?

- Vikten av att utforska potentialen för kommuner att vara ledare för en omställning till resilienta regionala och lokala livsmedelssystem!

Kommunerna, har de en idag outnyttjad roll att spela?

- I och med deras många roller, befogenheter och ansvarsområden som många har en direkt koppling till mat:  planering av mark och vatten genom planmonopolet, miljö- och hälsoskydd, upphandling av livsmedel, offentliga måltider och deras ansvar för åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap – finns åtminstone förutsättningar och en potential. 

För mer information kontakta Madeleine Granvik

News from the Department of Earth Sciences

Last modified: 2022-08-05