Debattartikel: Därför krävs det stora satsningar på geografi och geovetenskap

I en debattartikel i tidningen Läraren skriver 52 tunga företrädare om behovet av att ge ungdomar grundläggande geografiska och geovetenskapliga kunskaper.

Dagens ungdomar är oroliga för klimatet och många av dem tror inte att vi kommer klara av klimatkrisen. Hur kan vi göra det möjligt för ungdomar och därmed en framtida allmänhet att förstå de olika problem och ödesfrågor vi möter dagligen? En uppenbar lösning är att öka kunskapen om vår värld. Geografi och geovetenskapen är nyckelämnen som kan hjälpa oss att erhålla dessa kunskaper.

Från institutionen för geovetenskaper har följande skrivit under; Chris Juhlin, Veijo Pohjola, Lars Tranvik, Ian Snowball och Sebastian Willman. 

Citat från debattartikeln: 

"Jorden kommer att finnas långt efter människans tidsålder, men så länge vi finns kvar måste vi skapa hållbara, konstruktiva och för mänskligheten gynnsamma lösningar i stället för apati eller klimatpanik. Detta kräver kunskaper om jordens dynamiska processer och här har skolan en avgörande roll. Sverige vill gärna vara bäst i klassen när det gäller globala klimat- och miljömål, men då måste vi också ge våra ungdomar – och framtida beslutsfattare – grundläggande geografiska och geovetenskapliga kunskaper."Som geografer, geovetare och geografilärare frågar vi oss varför kunskaper om vår livsmiljö, och de processer som styr den, är så styvmoderligt behandlade i skolan när vårt samhälle och stora delar av vår civilisation står inför många stora utmaningar. Vi anser att en ökad geografisk och geovetenskaplig kunskap är vägen till ett hållbart samhälle. Det ligger i allas intresse att nödvändiga geografiska och geovetenskapliga kunskaper ökar i skola, universitet och i samhället i övrigt."

Fyra krav framåt

För att trygga framtidens kompetensförsörjning inom området vill vi:

1. Att geografiämnet får lika många timmar som historieämnet i grundskolan då det har lika omfattande innehåll och är det enda ämnet som har fokus på hållbar utveckling i sitt centrala innehåll. Ämnets komplexitet innebär också att det uppfattas som svårt. För att eleverna ska ges möjlighet till djup förståelse krävs mer undervisningstid än i Skolverkets nuvarande förslag.
2. Att alla gymnasieelever ska få möjlighet att läsa geografi på gymnasiet.
   Vi ser två alternativ: antingen att det blir ett gymnasiegemensamt ämne som alla läser, eller ett ämne som alla ska kunna välja oavsett program.
3. Att ett ”geografilyft” genomförs för grundskollärare. Det finns fortfarande en eftersläpning i vad som undervisas i geografi i grundskolan. Många som undervisar i geografi på grundskolan har ingen formell geovetenskaplig utbildning. Avsaknaden av dessa grundläggande kunskaper påverkar undervisningen negativt.
4. Att det skapas ett nationellt resurscentrum för geografi och geovetenskap där lärare i grundskola och på gymnasium erbjuds fortbildning och kan ta del av forskning inom området. Nationella resurscentrum förkommer redan för andra ämnesområden. Ett resurscentrum behöver en trygg och stabil finansiering. Här tror vi att staten tillsammans med näringsliv och lärosäten kan samverka.   

Läs hela debattartikeln här.