Årets Nobelpris i fysik går till banbrytande klimatforskare

Årets Nobelpris i fysik delas mellan Syukuro Manabe, verksam vid Princetonuniversitetet, Klaus Hasselmann på Max Planck-institutet, och Giorgio Parisi på La Sapienza-universitetet i Rom.

Syukuro Manabe har visat hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ger upphov till högre temperatur på jordytan. Under 1960-talet ledde han utvecklingen av fysikaliska modeller för jordens klimat och var först med att utforska samspelet mellan strålningsbalansen och den vertikala transporten av luftmassor. På så sätt lade han grunden för utvecklingen av dagens klimatmodeller.

Klaus Hasselmann har skapat en modell där han kopplar samman väder och klimat, och besvarade därmed frågan om varför klimatmodeller kan vara pålitliga trots att vädret är omväxlande och kaotiskt. Han utvecklade även metoder för att identifiera specifika signaler, fingeravtryck, som både naturliga fenomen och mänskliga aktiviteter lämnar på klimatet. Hans metoder har använts för att påvisa att temperaturökningen i atmosfären beror på mänskliga utsläpp av koldioxid.

Giorgio Parisi har upptäckt dolda mönster i oordnade komplexa material. Hans upptäckter hör till de viktigaste bidragen inom teorin för komplexa system. De gör det möjligt att på ett matematiskt precist sätt förstå och beskriva många olika och till synes helt slumpmässiga material och fenomen, inte bara inom fysiken utan också inom andra vitt skilda områden, som matematik, biologi, neurovetenskap och maskininlärning.

Alla forskarnas teoretiska upptäckter har fått konkreta tillämpningar. 

Anna Rutgersson är professor i meteorologi vid institutionen och gläder sig åt utnämningarna.

Anna, känner du till några av årets Nobelpristagare?

- Jag känner förstås till Manabe och Hasselmann mycket väl och har möjligen träffat dom någon gång. Imponerande forskare och väl värda nobelpriset i fysik. Särskilt Hasselmanns arbete är jag mycket bekant med eftersom han också har varit central i att beskriva och modellera havsvågor. Det är forskning vi i Uppsala tagit vidare i vår forskning för att förstå havsytans roll i klimatsystemet.

Hur viktig är deras forskning och hur kan den användas?

- Mycket viktig för att kunna beskriva fysiken i klimatsystemet, kopplingen mellan växthusgaser och uppvärmning och hur interaktioner mellan processer på olika skalor är av vikt. Jag skulle vilja beteckna detta som grundläggande forskning gällande förståelsen av klimatsystemet, men det har förstås även direkta tillämpningar för att kunna modellera klimat och klimatets förändringar.

Kan det faktum att de får pris göra att intresset för väder och klimat ökat och att klimatfrågan får större uppmärksamhet?

- Det hoppas jag verkligen och jag hoppas också att fler ska få insikter i komplexiteten i klimatsystemet och hur intressant och fascinerande det är att förstå atmosfär, hav och hur de samverkar.

Läs mer om Nobelprisvinnarna på Kungliga Vetenskapsakademin.

Inslag på SVT om Nobelpristagarna i fysik 2021. 

Läs mer om vår forskning om meteorologi, väder och klimat.

P.S. (Vi kan redan nu tipsa er som är intresserade av väder och klimat att nästa år firar vi 300 år av väderstatistik. Den 12 januari 2022 är det nämligen på dagen 300 år sedan Anders Celsius var med och startade vädermätningarna här i Uppsala. Det kommer vi att uppmärksamma på olika sätt; med seminarium, utställningar med mera. Vi återkommer med mer information längre fram.)