Vindkraftsenheten vid Campus Gotland utvecklar sin pedagogik

För att stödja pedagogiskt utvecklingsarbete vid Uppsala universitet utlyste rektor projektmedel för verksamhetsåret 2022. Nu har Vindkraftenheten på Campus Gotland beviljats bidrag på 239 000 kronor för att utveckla en kombination av två undervisningsmetoder sin kallas omvänt klassrum (Flipped classroom) och Aktiv studentmedverkan (Active student participation, ASP).

Ett omvänt klassrum är en form av blandat lärande där eleverna lär sig det mesta hemifrån, genom att titta på inspelade föreläsningar, läsa texter, eller lyssna på en podcast. Eleverna förbereder sig alltså för lektionen utanför lektionstid och lektionstiden ägnas främst att diskutera och tillämpa kunskaperna som studenterna har tillägnat sig på egen hand.

Aktiv studentmedverkan, ASP, handlar om att uppmuntra studenternas egen medverkan och engagemang, bland annat genom att införa inkluderande undervisningsmetoder, bjuda in studenter som medskapare av undervisningen och försöka förbättra kvaliteten på undervisningen. Den här blandningen av metoder kommer nu att användas i masterprogrammet i vindkraftprojektering.


José Pedro da Silva Soares, vikarierande universitetsadjunkt ligger bakom förslaget “Integration of flipped-classroom and active student participation approaches for software tutoring” och arbetet har just startat.

Vad är fördelarna med ett omvänt klassrum?

- Det finns flera fördelar när vi använder den här tekniken, speciellt när det gäller kunskaper kring mjukvara så som att lära sig ett nytt program.

Det uppmuntrar en självständig inlärning där studenterna själva blir ansvariga för sin egen inlärningsprocess.

• Studierna kan genomföras i studentens egen takt.
• Studenterna kan gå tillbaka till videoföreläsningarna när de behöver göra det, till exempel under ett senare kursmoment när de ska applicera det de har lärt sig eller när de ska skriva uppsats.
• Det frigör samtidigt mycket av lärarens tid vilket gör att lärarna kan få en mer pedagogisk och didaktiskt funktion där de har mer tid att förklara och svara på frågor.

Ni ska också använda “active student participation approaches for software tutoring”, berätta vad det innebär. 

- Metoden aktiv studentmedverkan kommer att användas under hela projektet. Redan från början, i piloten under förberedelsefasen, kommer en grupp av studenter att vara delaktiga i projektet; ge synpunkter och komma med förslag allt eftersom projektet fortskrider.

När vi implementerar projektet så kommer studenterna att använda olika slags tekniker i klassrummet; peer-learning och peer-2-peer vilket betyder att studenter lär av och med varandra, ”jigsaw strategy” vilket innebär att studenterna måste samarbeta för att klara uppgifterna och det vi kallar “student as producers”. Det sistnämnda baseras på att utveckla vissa undervisningsområden utifrån studenternas egna synpunkter och önskemål vilket gör att vi kan bygga vidare på dessa områden under de kommande studierna.

När sätter ni igång och hur länge pågår projektet?

- Projektet startade nu i september 2021 och pågår fram till december 2022. Den första fasen är en pilot där vi prövar oss fram, lär oss av erfarenheterna och skapa en stadig grund inför det fortsatta arbetet. Under den andra projektfasen sjösätter vi projektet, implementerar det vi har lärt oss vi att skapar en slags standardmall som andra kan lära sig av och utveckla vårt arbete.  

Kommer ni att utvärdera projektet?

- Ja, arbetet kommer att utvärderas två gånger, en gång efter piloten, den inledande fasen och ytterligare en gång efter implementeringsfasen. Piloten kommer att utvärderas i slutet av 2021 och själva huvudprojektet i slutet av 2022. Studenter, projektdeltagare och observatörer (lärare som står utanför projektet) kommer att utföra utvärderingarna. Det vi lär oss kommer att ställas samman med de synpunkter som vi får in från observatörerna. 

För mer information kontakta: José Pedro da Silva Soares

Läs mer om ASP, aktiv studentmedverkan.