Ett mystiskt hopp i evolutionen
2020-11-04
Ben Slater fick bidrag från Vetenskapsrådet för att forska om livets uppkomst.

Ben Slater var en av sex forskare från institutionen för geovetenskaper som i år tilldelades medel från Vetenskapsrådet. Totalt fick Uppsala universitet 225 miljoner till 65 forskningsprojekt som spänner över ett brett fält av områden.
Ben Slater forskar om jordens tidigaste livsformer

För ungefär 580 miljoner år sedan, under ediacaraperioden, dyker plötsligt de första tecknen på komplext liv upp. De nya livsformerna som kallas ediacarer var mycket större och mer avancerade än de mikrober som i flera miljarder år hade dominerat livet på jorden. Men fossil som har hittats från den här tiden har länge förbryllat paleontologer och man har inte kunnat enas om vad det här var för slags livsformer.
Nu tror allt fler forskare att ediacarafaunan faktiskt bestod av de allra första djuren som utvecklades på jorden. Men hur gick utvecklingen vidare, när ediacaraperioden senare övergick i nästa period; kambrium?
![Ett exempel på ett havslevande djur från kambriumperioden är Opabinia, ett djur som har återfunnits som fossil. Den levde antagligen bland lösa sediment på havsbotten.[1] och rörde sig med hjälp av lober på sidan av kroppen. Den fångade sina byten med en snabel som satt frampå på huvudet och drog upp det mot sin mun, ungefär som elefanter gör idag.](/digitalAssets/901/c_901118-l_3-k_500.375px-opabinia_bw.jpg)
- Det jag vill forska om och beskriva är vid brytpunkten mellan ediacaraperioden och kambrium. Den snabba diversifieringen av livsformer under kambrium är känd som den kambriska explosionen. Men vad var det som hände med livsformerna ediacarerna under den här övergångsperioden till kambrium? Hur levde de, vad åt de, hur rörde de sig? Vad var det som fick dem att utvecklas mot det som vi nu kallar liv, säger Ben Slater, forskare i paleobiologi.
I projektet kommer man att använda små kolhaltiga fossiler, som är mikroskopiska fragment av mjuka djur och andra organismer. Metoden ger helt nya möjligheter att studera dessa tidiga livsformer, och resultaten kan förhoppningsvis ge svar på gåtan kring vad som hände i övergången från de mer okända och för oss mystiska ediacarerna och de mer välkända djuren som vi känner till från kambrium.
För mer information om projektet kontakta:
Ben Slater, forskare i paleobiologi
ben.slater@geo.uu.se
Läs mer om vår forskning inom paleobiologi.
Läs mer om vårt masterprogram i paleobiologi.
Läs mer om vilka som tilldelades bidrag från VR vid institutionen för geovetenskaper.
News from the Department of Earth Sciences
-
Vad är slukhål? Valentin Troll förklarar i SVT
-
Nytt vulkanutbrott på Island fångas med webbkamera
-
Multiform flood events are among the many climate hazards that must be appropriately defined to avoid misrepresentation of risk
-
Stor satsning på utbildning inom klimatomställning
-
Wijnand Boonstra elected as member of UN research panel on biodiversity and ecosystem services
-
Bättre prognoser gör vindkraftverken mer effektiva
Ett nytt vindkraftprojekt, Flow, har just beviljats 60 miljoner kronor.
-
Celsius celebrations all year
-
Forntida heta källor på Öland?
-
Liselotte Aldén antagen som excellent lärare
-
Thomas Stevens i Studio Ett om extrema sandstormar i Irak
-
1st in Sweden and among top 75 in the world in the academic subject Water Resources
-
7 of our researchers in the top 50 Earth Scientists in Sweden
-
Ny bok om moln, molnspanare och meteorologer
-
Forskare varnar: Global sandkris
I en ny rapport från FN vädjar experter till politiker och näringsliv att göra utvinningen av sand mer hållbar.
-
”Putin tjänar miljarder på EU:s sänkta bränsleskatter”
-
Bergvärme på steroider
-
Lars Holmer på expedition i Grand Canyon
Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi har deltagit i en expedition till Grand Canyon för att tillsammans med andra forskare samla in fossil som kan lära oss mer om livets utveckling på jorden.
-
45 miljoner till forskning om hållbara landskap
-
Jordbävningar i Sverige? Seismologen Björn Lund förklarar vad som orsakar jordbävningar.
Seismologen Björn Lund berättar om arbetet som sker vid Svenska nationella seismiska nätet och arbetet med att upptäcka jordbävningar.
-
Anna Rutgersson och Mikael Karlsson kommenterar IPCC:s senaste rapport
-
Planeten jorden: våra filmade föreläsningar nu ute på UR-webben
-
Uppsala University a major partner of a geological energy storage mapping project in Denmark
-
Now you can sign up for our Climate Change Day 20 May
-
Kevin Anderssson i ny rapport: Rika länder måste avveckla olje- och gasproduktionen innan 2034
-
Mikael Höök, universitetslektor och Jakob Willerström, doktorand, i DN Debatt:
-
Two years into the COVID-19 pandemic and eleven years since the Fukushima nuclear disaster
-
-
Våra föreläsningar sänds på tv
-
Fredrik vann med bästa bild i januari
-
Lina Mtwana Nordlund nomineras för framgångsrik forskning
-
Är det möjligt för Europa att bli oberoende av rysk energi?
-
Roger Herbert får närmare 5 miljoner kronor för att rena gruvvatten från sulfat
-
Sommarkurser i geovetenskap 2022
-
Betraktelser från 40 års forskning på världens glaciärer
-
Valentin Troll: "Sverige är mycket lämpligt för gruvdrift"
-
Mikael Karlsson i debatt på SVT Aktuellt
-
Det finns inga bevis för att ekologisk kompensation fungerar
-
Go behind the scenes to hear about new research into Jersey's history during the Ice Age
-
Kläder, klimat och arbetsmiljö – nytt forskningsprojekt
-
Valentin Troll:" There are dual magma chambers under La Palma’s volcano"
-
Anna Rutgersson, professor i meteorologi, invald i Kungl . Vetenskapsakademien
-
Congratulations to Professor Andrew Knoll who is awarded the Crafoord Prize in Geosciences 2022
-
Access to water – also a future issue in Sweden
-
Strengthening societal responses to natural hazard events
-
Why did ocean productivity decline abruptly 4.6 million years ago?
-
Historical glacier change on Svalbard predicts doubling of mass loss by 2100
-
Ny forskning ska avslöja falska fossil
-
Erik Sahlée intervjuas i SVT om vädersseriens betydelse
-
Magdalena Kuchler vann med bästa bild under december
-
Celsius Jubilee 2022
1722-2022: Uppsala University’s weather observations are some of the oldest in the world.