Stenätande bakterier kan hjälpa till att rädda klimatet
2020-11-03
Ett nyskapande forskningsprojekt där stenätande bakterier spelar huvudrollen har fått 35 miljoner kronor i forskningsbidrag.
Ett stort och unikt EU-projekt som involverar 4 länder och 7 olika universitet har fått anslag på totalt 35 miljoner SEK. Projektet ska studera hur olika typer av organismer kan få sten att vittra vilket i sin tur reducerar halterna av koldioxid i luften.
Forskningen kan också komma att öka vår förståelse för hur olika organismer överlever djupt nere i djupbiosfären, flera hundra kilometer ner i urberget. Anna Neubeck, forskare vid institutionen för geovetenskaper, som kommer att arbeta med projektet berättar mer.

Kan bakterier verkligen äta sten?
- Ja, det finns en rad bakterier, svampar, mossor, lavar och alger som lever på sten, och till och med äter sten. De utsöndrar syror som löser upp stenen så att stenen vittrar och då frigörs metaller ur stenen, som organismerna sedan kan äta. Ofta är det järn dessa organismer är ute efter, men också andra spårämnen som koppar och zink är intressant.
Hur påverkar den processen koldioxidnivåerna?
- När dessa organismer vittrar sten så binds en hel del koldioxiden från atmosfären upp, så mängden koldioxid i atmosfären minskar alltså med en ökad vittring.

En boll är ungefär 1 mikrometer stor, det vill säga en tusendels millimeter.

Har detta provats förut?
- Det har gjorts en massa studier på hur mikroorganismer vittrar sten och hur dessa binder koldioxid men vad vi vet så har det inte gjorts så storskaliga försök som vi kommer att göra. Vi ska använda en massa olika organismer tillsammans och mäta hur snabbt dessa vittrar sten och hur snabbt de binder koldioxid. Det kommer att göras väldigt många mätningar på samma gång och för att klara av att dra slutsatser från alla data så använder vi AI-baserad maskininlärning. På så sätt kan vi processa en mängd data utan att behöva ha en hypotes innan. Istället låter vi maskinerna jobba och berätta för oss vad vi bör fokusera på eller vilken faktor som är viktigast i de experiment som vi sätter upp.
Hur läggs arbetet upp?
- Det är ett internationellt projekt och olika forskare ansvarar för olika delar. Vi är två forskare från Uppsala Universitet och vi ansvarar för den biologiska biten och de biomineral som kommer att bildas. Jag kommer att ansvara för experimentets design och utförande, samt en del analyser av mineral och bakterier. Anna Rosling, universitetslektor i evolutionsbiologi, kommer att ansvara för delen som handlar om svampar. Vi kommer också att använda oss av en expert på anaeroba mikroorganismer; professor Anna Schnürer vid SLU, expert inom bioenergi. Det blir Anna i kubik med andra ord.
Det här är stort projekt som innebär samarbete både mellan olika discipliner och länder. Det som är unikt är att vi inte behöver bry oss om att begränsa experimenten för att passa vår mänskliga kapacitet utan i det här fallet kommer vi att testa massor av olika experiment genom att låta datorerna processa all den enorma datamängd som kommer att genereras.
Kommer forskningen att kunna användas på annat sätt?
- Vi kommer att utnyttja djupa bergrum och tunnlar i vår forskning kring hur mikroberna utvinner energi från sten vilket hjälper oss att förstå vittringsprocesserna inte bara på ytan, men också hur mikroorganismer lever i berget djupt nere i berget, i den så kallade djupbiosfären.
Djupbiosfären är berggrunden under markytan, en sfär som sträcker sig nedåt, ända ner till flera kilometers djup. Tidigare har man trott att det inte finns något liv i djupbiosfären men det har visat sig vara fel. Det finns liv i djupbiosfären, den kan till och med innehålla så mycket som en tredjedel av all levande biomassa på hela jorden. Men vi vet ännu för lite om djupbiosfären och hur de organismer som lever där utvinner kol och energi. Jag hoppas kunna ta reda på mer inom ramen för det här projektet.
För mer information kontakta:
Anna Neubeck
anna.neubeck@geo.uu.se
018-471 25 62
News from the Department of Earth Sciences
-
Georgiana Maries´ PhD thesis will be awarded the exceptional dissertation of 2020 award
Georgiana is the recipient of the award "Bjurzons premium".
-
Researching the monsoon
One of the world’s most important weather systems to be examined. New grant for 595,892 SEK aimed at project trying to understand the history of the Asian monsoon.
-
Många rapporter i samband med skalvet utanför Grebbestad
Igår, 17 januari skedde ett kraftigt jordskalv 1,5 mil väst om Grebbestad. Vibrationer och ljud från skalvet hördes över ett stort område och Svenska nationella seisminska nätet (SNSN) har fått in 117 rapporter.
-
Sweden’s basement rock could become a future key source of sustainable energy
På två kilometers djup är det ca 50 grader varmt vilket innebär att urberget är en potentiell enorm energikälla.
-
Jordskredet i Norge; det krävs geovetenskaplig kompetens för att skapa säkra bosättningar
Sannolikheten är väldigt stor att det kommer att ske fler skred i området, säger Hemin Koyi, professor i geodynamik och tektonik.
-
Gabriele Messori Winner of the Emerging Alumni Leader Award 2021
Imperial College London has selected Gabriele Messori to for the Emerging Alumni Leader Award 2021.
-
Large research grant goes to project researching the earliest human expansion into Asia
If we truly want to understand who we are today we need to understand our evolutionary past. Big multi-national interdisciplinary call to research early human evolution and migration.
-
Wikipedia-samarbete mellan klimatforskare och gymnasieelever
Gymnasieelever från Lundellska skolan i Uppsala uppdaterar texter om global uppvärmning på med hjälp av klimatforskare som kontrollerar fakta.
-
3 million Swedish Kronor in grant to project focusing on Water-Energy-Food-Ecosystem
Malgorzata Blicharska and Claudia Teutschbein project NEXOGENESIS EU Horizon 2020 has been selected for funding. Not only that, but with a score of 14.5/15 the project ranked 1st out of 80 submitted proposals.
-
Lars Holmer blir ny studierektor för forskarutbildningen
Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi blir studierektor för forskarutbildningen.
-
Lars Tranvik blir ny föreståndare för CEMUS
Lars Tranvik, professor i limnologi, blir föreståndare för CEMUS.efter nyår.
-
Socially distanced and intricately connected
In a new essay Wiebren J. Boonstra reflects upon the connections between rural areas and cities.
-
Professor Gesa Weyhenmeyer in The Guardian
Professor Gesa Weyhenmeyer, lecturer at Department of Earth Sciences in the Guardian: "A warning on climate and the risk of societal collapse."
-
More than 10 million SEK to a new research project studying “carbonscapes”
Magdalena Kuchler´s project “Disassembling the power of high-carbon imaginaries” has been granted 10,4 MSEK from Vetenskaprådet.
-
Pressrelease: Machine learning measures the pulse of diversity in the fossil record
New study applies powerful machine learning methods to visualise the entire fossil record of the last 600 million years.
-
Gabriele Messori i direktsändning om klimatförändringar och rekordtemperaturer
-
Working to reveal the secrets of the earliest animals
About 580 million years ago, complex life emerged and the first animals saw the light of day. How did they live?
-
Klimatforskare räknar ut koldioxidbudgetar åt kommuner och regioner
Den som släpper ut mest ska också minska mest, säger Martin Wetterstedt, klimatledarskapsforskare.
-
Kevin och Isak debatterar klimatfrågan i DN Debatt
Kevin Anderson, gästprofessor i klimatledarskap och Isak Stoddard, doktorand i naturresurser och hållbar skriver på DN: Vilseledande och falska myter sprids om klimatkompensation.
-
Project start of PONDERFUL!
Ponds are more important than we think. A new projekt starts today to find ou more.
-
The oceans store our green house gases – now Leonie will find out exactly how
Congratulations Leonie! 4 million SEK kronor from Formas to the project "Where the sky touches the Ocean”.
-
One million SEK in grants going to internationalisation of higher education
The Baltic University Programme (BUP) has received one million Swedish kronor in support from the Swedish Institute.
-
Artificial intelligence used in snow project
A project measuring snow with the help of artificial intelligence (AI), Internet of things (IoT) and satellites has received 6 013 684 kronor from Vinnova.
-
Grattis Fritjof Fagerlund, nyutnämnd professor i geohydrologi
Fritjof Fagerlund har utnämnts till professor i geohydrologi.
-
Polarexpeditioner stoppas av pandemin
Veijo Pohjola, professor i naturgeografi, har lett 25 expeditioner till den norska ögruppen Svalbard men i år blir det ingen expedition.
-
Klimatmålen blir nu både vetenskapliga och begripliga
Genom att skapa en virtuell koldioxidbudget kommer universitets forskning till praktisk användning i kommunerna.
-
Vetenskapsradion rapporterar om våra fossilfynd
Nytt fossilfynd hoppas ge ny kunskap om djurens uppkomst.
-
Half a billion-year-old eggs give clues to animal origins
In a new study, published in Communications Biology, researchers from Sweden and Denmark team up to reveal eggs and embryos of animal-like fossils, more than half-a-billion-year-old, from a remote part of North Greenland.
-
Thuréus-priset till Giuliano Di Baldassarre
Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala har tilldelat Thuréus-priset till Giuliano Di Baldassarre för hans forskning kring översvämningar.
-
Ett mystiskt hopp i evolutionen
Ben Slater fick bidrag från Vetenskapsrådet för att forska om livets uppkomst.
-
Stenätande bakterier kan hjälpa till att rädda klimatet
Ett nyskapande forskningsprojekt där stenätande bakterier spelar huvudrollen har fått 35 miljoner kronor i forskningsbidrag.
-
Institutionen får sex forskningsbidrag från Vetenskapsrådet
Bidragsbeslutet från Vetenskapsrådet är fattat. Nästan 1,1 miljarder kronor sammanlagt går till forskning inom naturvetenskap och teknikvetenskap och vår institution fick flera av bidragen.
-
Zebrafink räddad av forskare
Georgios Niarchos räddade igår en zebrafink som under mystiska omständigheter hade tagit sig in i hans rum.
-
Stefan Andersson får Jan Bergströmpris för yngre lovande forskare inom geovetenskaper
-
How long will the oil last?
Peak oil take on a new meaning.
-
Giuliano Di Baldassarre receives the Plinius Medal from EGU
The Plinius Medal recognises interdisciplinary research in natural hazards by active scientists.
-
Our student chapter elected best in the world
At an SEG´s award ceremony last night our SEG Student Chapter was named the best student chapter of 2019-2020 among more than 100 student chapters.
-
SR intervjuar Karin Högdahl om berggrunden för kärnavfallsförvaret
Östhammars politiker har röstat ja till slutförvaret i Forsmark. Karin Högdahl, universitetslektor, intervjuas av Sveriges Radio och berättar om berggrunden där slutförvaret är tänkt att ligga.
-
Gabriele Messori: understanding rapid climate change
Uppsala University´s researcher profile is fascinated by how different weather phenomena affect one another – the large-scale links among weather events.
-
American Geophysical Union selects Professor Giuliano Di Baldassarre as an AGU Honoree
Giuliano Di Baldassarre, Professor of Hydrology at the Department of Earth Sciences and Director of the Centre for Natural Hazards and Disaster Science (CNDS), was awarded as the 2020 Paul A. Witherspoon Lecturer by the American Geoscience Union (AGU) that, with 62,000 members from 137 countries, is the world's largest society in Earth Sciences.
-
Ny rapport om miljögifter längs norrlandskusten
Minst 2,5 km2 av havsbotten längs norra Sveriges kust är täckt av miljögiftiga fiberbankar.
-
The European Research Council grants 1.5 M Euro to Gabriel Messori´s climate reasearch
Today the European Research Council announced the recipients of their grants and Gabriele Messori will receive a starting grant of 1.5 M euro for his project "Compound Climate Extremes in North America and Europe: from dynamics to predictability".
-
Natural ponds crucial for both biodiversity and climate
A new EU-project will examine the importance of natural ponds.
-
Två nya EU-masterprogram
Två nya masterprogram, Erasmus Mundus Joint Master Programmes, startar vid institutionen för geovetenskaper: Pangea och SINReM.
-
New film welcoming our students
We have made a short film to welcome those students unable to attend our campus this autumn.
-
Geovetenskap borde vara ett skolämne
Professor Lars Holmer är tydlig. Kunskaper i geovetenskap är nödvändiga om vi ska lösa dagens viktigaste utmaning; hur vi kan skapa en hållbar utveckling.
-
Anna, formgivaren som blev geokemist
Möt Anna, tidigare formgivare, nu astrobiolog som forskar om eventuella spår av liv i rymden.
-
Följ oss i sociala medier
Vi har gjort en lista över olika sociala kanaler där du hittar oss. Se vad som händer inom våra olika områden.
-
Johan forskar om buller
Buller beror mycket på väder och vind. Vår institution har en egen forskningsstation där vi bland annat forskar kring väder, vind och buller.
-
Vi är bäst på vatten
I Shanghais senaste ranking på ämnet "water resourses" hamnar Uppsala universitet som etta i Sverige och bland de 75 bästa i världen.