Rekordstort ozonhål försvann
2020-04-28
Tidigare i år noterades ett rekordstort ozonhål över Arktis vilket är ovanligt eftersom ozonhål av denna storlek vanligtvis bara uppstår över Antarktis. Hålet var tre gånger så stort som Grönland enligt tidningen Nature. SMHI varnade skidåkare i Sverige att använda solskyddsmedel och ozonhålet hade kunnat utgöra en fara för människor om det rört sig längre söderut men nu har ozonhålen slutit sig och är borta.
Anna Sjöblom, universitetslektor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper.
Hur farligt är ett stort ozonhål i Arktis?
- Ozonlagret skyddar oss för farlig UV-strålning från solen, så finns det ett hål är vi mycket känsligare och man ska vara försiktig med för mycket solljus.
Varför uppstod det stora hålet?
- Starka vindar har gjort att det bildats en kraftig virvel en ”polar vortex” över nordpolen. Denna har hindrat att luften blandas på samma sätt i övriga Arktis. Många delar av Arktis har dessutom haft ovanligt kallt i vinter och gjort att moln kan bildas på hög höjd. Dessa moln innehåller framför allt föreningar av klor och brom (som människan släppt ut) som reagerar med UV strålningen och förstör ozonet. Det mest kända ozonhålet är ju annars det över sydpolen som bildas varje australisk vår men är inte lika vanligt i Arktis.
Hur kommer det sig att det bara försvann?
- Den starka polarvirveln har brutits upp och varmare luft har tagit sig upp till nordpolen vilket gör att processen avstannar och hålet försvinner.
Finns det någon koppling till coronakrisens nedstängningar av industrier och minskat resande?
- Även om luftföroreningarna minskat mycket på vissa delar på jorden på grund av corona så har det inget med ozonhålet att göra. Däremot är det inte helt klart varför det blev ett så stort ozonhål över Arktis just i år, men det finns alltså ingen koppling till nedstägningar.
Kan hålet komma tillbaka?
- Ja, om förhållandena är rätt så kommer det tillbaka, men det är på våren som detta kan ske.
Intresserad av våra utbildningar? Läs mer på våra kurs och programsidor.
News from the Department of Earth Sciences
-
Vad är slukhål? Valentin Troll förklarar i SVT
-
Nytt vulkanutbrott på Island fångas med webbkamera
-
Multiform flood events are among the many climate hazards that must be appropriately defined to avoid misrepresentation of risk
-
Stor satsning på utbildning inom klimatomställning
-
Wijnand Boonstra elected as member of UN research panel on biodiversity and ecosystem services
-
Bättre prognoser gör vindkraftverken mer effektiva
Ett nytt vindkraftprojekt, Flow, har just beviljats 60 miljoner kronor.
-
Celsius celebrations all year
-
Forntida heta källor på Öland?
-
Liselotte Aldén antagen som excellent lärare
-
Thomas Stevens i Studio Ett om extrema sandstormar i Irak
-
1st in Sweden and among top 75 in the world in the academic subject Water Resources
-
7 of our researchers in the top 50 Earth Scientists in Sweden
-
Ny bok om moln, molnspanare och meteorologer
-
Forskare varnar: Global sandkris
I en ny rapport från FN vädjar experter till politiker och näringsliv att göra utvinningen av sand mer hållbar.
-
”Putin tjänar miljarder på EU:s sänkta bränsleskatter”
-
Bergvärme på steroider
-
Lars Holmer på expedition i Grand Canyon
Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi har deltagit i en expedition till Grand Canyon för att tillsammans med andra forskare samla in fossil som kan lära oss mer om livets utveckling på jorden.
-
45 miljoner till forskning om hållbara landskap
-
Jordbävningar i Sverige? Seismologen Björn Lund förklarar vad som orsakar jordbävningar.
Seismologen Björn Lund berättar om arbetet som sker vid Svenska nationella seismiska nätet och arbetet med att upptäcka jordbävningar.
-
Anna Rutgersson och Mikael Karlsson kommenterar IPCC:s senaste rapport
-
Planeten jorden: våra filmade föreläsningar nu ute på UR-webben
-
Uppsala University a major partner of a geological energy storage mapping project in Denmark
-
Now you can sign up for our Climate Change Day 20 May
-
Kevin Anderssson i ny rapport: Rika länder måste avveckla olje- och gasproduktionen innan 2034
-
Mikael Höök, universitetslektor och Jakob Willerström, doktorand, i DN Debatt:
-
Two years into the COVID-19 pandemic and eleven years since the Fukushima nuclear disaster
-
-
Våra föreläsningar sänds på tv
-
Fredrik vann med bästa bild i januari
-
Lina Mtwana Nordlund nomineras för framgångsrik forskning
-
Är det möjligt för Europa att bli oberoende av rysk energi?
-
Roger Herbert får närmare 5 miljoner kronor för att rena gruvvatten från sulfat
-
Sommarkurser i geovetenskap 2022
-
Betraktelser från 40 års forskning på världens glaciärer
-
Valentin Troll: "Sverige är mycket lämpligt för gruvdrift"
-
Mikael Karlsson i debatt på SVT Aktuellt
-
Det finns inga bevis för att ekologisk kompensation fungerar
-
Go behind the scenes to hear about new research into Jersey's history during the Ice Age
-
Kläder, klimat och arbetsmiljö – nytt forskningsprojekt
-
Valentin Troll:" There are dual magma chambers under La Palma’s volcano"
-
Anna Rutgersson, professor i meteorologi, invald i Kungl . Vetenskapsakademien
-
Congratulations to Professor Andrew Knoll who is awarded the Crafoord Prize in Geosciences 2022
-
Access to water – also a future issue in Sweden
-
Strengthening societal responses to natural hazard events
-
Why did ocean productivity decline abruptly 4.6 million years ago?
-
Historical glacier change on Svalbard predicts doubling of mass loss by 2100
-
Ny forskning ska avslöja falska fossil
-
Erik Sahlée intervjuas i SVT om vädersseriens betydelse
-
Magdalena Kuchler vann med bästa bild under december
-
Celsius Jubilee 2022
1722-2022: Uppsala University’s weather observations are some of the oldest in the world.