Bättre prognoser gör vindkraftverken mer effektiva
2022-06-10
Ett nytt vindkraftprojekt, Flow, har just beviljats 60 miljoner kronor.

60 miljoner kronor till FLOW
Ett nytt vindkraftprojekt, har just beviljats 60 miljoner kronor av Horizon Europe inom programmet ”Physics and aerodynamics of atmospheric flow of wind for power production”.
Projektets mål är att utveckla nya kreativa metoder för att göra bättre prognoser av vindkraftproduktion. Metoderna ska appliceras på morgondagens större vindturbiner som sträcker sig högre upp i atmosfären för att i slutänden kunna öka vindkraftverkens produktivitet och få ner energikostnaden.
Projektet FLOW kommer att samarbeta med olika företag (VESTAS, SGRE, GE, DNV och EDF) inom vindkraftsindustrin, vilket säkerställer att metoderna som kommer utvecklas kommer tillämpas i industrin och därigenom komma att få en bredare användning inom Europa.

Stefan, förklara lite enkelt vad ni hoppas att uppnå?
- Vi vill utveckla förståelsen för de fysikaliska fenomen som blir allt viktigare när turbinerna och parkerna blir större och interagerar allt mer med atmosfären. Vi kommer att använda oss av den senaste teknologin inom området och arbeta med mycket avancerade beräkningar. Baserat på den nya kunskap som framkommer i projektet kommer vi att utveckla metoder som tar bättre hänsyn till dessa fysikaliska fenomen och som är tillräckligt snabba för att industrin ska kunna använda dessa metoder i sitt dagliga arbete.
Vad är skillnaden mellan vindkraft till havs och på land?
- Förutsättningarna är olika. På land har marken, skogen och kullarna påverkan på vinden och förutsättningarna kan variera lokalt när det gäller t.ex. turbulensnivåer, vindhastighet och vindprofilens utseende. Till havs varierar inte förutsättningarna lika mycket, men där finns det andra fenomen som t.ex. lågt belägna jetströmmar, så kallade low level jets, som är relativt vanliga i Östersjön och behöver inkluderas i beräkningarna. Samtidig påverkar de allt fler och större parkerna både varandra om de är placerade i närheten av varandra, inom några mils avstånd och de interagerar samtidigt med atmosfären.
I båda fallen så påverkar förutsättningarna både elproduktion och belastning och eftersom både turbiner och parker blir större så behöver vi bättre förstå olika fysikaliska fenomen och hur stor påverkan dessa får i olika situationer.
Blir det vanligare att vindkraftsverken flyttar ut till havs?
- Vi håller på att ställa om hela energisystemet och vindkraften kommer att få en mycket stor betydelse och andel i systemet så vi kommer behöva bygga både på land och till havs. Just nu är det stort fokus på etablering till havs där mycket stora parker kommer etableras under kommande år.
När kommer era resultat?
- Projektet löper under fyra år men resultaten kommer att synas kontinuerligt. Vi börjar med att skapa en databas av simuleringar och modeller, så kallade high fidelity modeller, och vi använder både befintlig data från tidigare mätningar vi utfört samtidigt som vi gör nya mätningar både på land och till havs. Baserat på dessa mätningar kommer vi sedan att analysera vilka aspekter som har störst påverkan och betydelse för elproduktionen och belastningen i framtidens vindparker när turbinerna och parkerna blir större. Baserat på detta kommer vi slutligen att utveckla och kvalitetssäkra nya, mer effektiva metoder och snabbare beräkningstider och prognoser.
För mer information kontakta:
Stefan Ivanell
E-post: stefan.ivanell@geo.uu.se
Telefon: 018-471 8360
Fakta
Projektet FLOW drivs av Danmarks tekniska universitet och Uppsala universitet tillsammans med flera övriga partners och projektet har nyligen beviljats 60 miljoner kronor av Horizon Europe inom programmet ”Physics and aerodynamics of atmospheric flow of wind for power production”. Projektet pågår i fyra år, mellan 2022-2025.
News from the Department of Earth Sciences
-
Vad är slukhål? Valentin Troll förklarar i SVT
-
Nytt vulkanutbrott på Island fångas med webbkamera
-
Multiform flood events are among the many climate hazards that must be appropriately defined to avoid misrepresentation of risk
-
Stor satsning på utbildning inom klimatomställning
-
Wijnand Boonstra elected as member of UN research panel on biodiversity and ecosystem services
-
Bättre prognoser gör vindkraftverken mer effektiva
Ett nytt vindkraftprojekt, Flow, har just beviljats 60 miljoner kronor.
-
Celsius celebrations all year
-
Forntida heta källor på Öland?
-
Liselotte Aldén antagen som excellent lärare
-
Thomas Stevens i Studio Ett om extrema sandstormar i Irak
-
1st in Sweden and among top 75 in the world in the academic subject Water Resources
-
7 of our researchers in the top 50 Earth Scientists in Sweden
-
Ny bok om moln, molnspanare och meteorologer
-
Forskare varnar: Global sandkris
I en ny rapport från FN vädjar experter till politiker och näringsliv att göra utvinningen av sand mer hållbar.
-
”Putin tjänar miljarder på EU:s sänkta bränsleskatter”
-
Bergvärme på steroider
-
Lars Holmer på expedition i Grand Canyon
Lars Holmer, professor i historisk geologi och paleontologi har deltagit i en expedition till Grand Canyon för att tillsammans med andra forskare samla in fossil som kan lära oss mer om livets utveckling på jorden.
-
45 miljoner till forskning om hållbara landskap
-
Jordbävningar i Sverige? Seismologen Björn Lund förklarar vad som orsakar jordbävningar.
Seismologen Björn Lund berättar om arbetet som sker vid Svenska nationella seismiska nätet och arbetet med att upptäcka jordbävningar.
-
Anna Rutgersson och Mikael Karlsson kommenterar IPCC:s senaste rapport
-
Planeten jorden: våra filmade föreläsningar nu ute på UR-webben
-
Uppsala University a major partner of a geological energy storage mapping project in Denmark
-
Now you can sign up for our Climate Change Day 20 May
-
Kevin Anderssson i ny rapport: Rika länder måste avveckla olje- och gasproduktionen innan 2034
-
Mikael Höök, universitetslektor och Jakob Willerström, doktorand, i DN Debatt:
-
Two years into the COVID-19 pandemic and eleven years since the Fukushima nuclear disaster
-
-
Våra föreläsningar sänds på tv
-
Fredrik vann med bästa bild i januari
-
Lina Mtwana Nordlund nomineras för framgångsrik forskning
-
Är det möjligt för Europa att bli oberoende av rysk energi?
-
Roger Herbert får närmare 5 miljoner kronor för att rena gruvvatten från sulfat
-
Sommarkurser i geovetenskap 2022
-
Betraktelser från 40 års forskning på världens glaciärer
-
Valentin Troll: "Sverige är mycket lämpligt för gruvdrift"
-
Mikael Karlsson i debatt på SVT Aktuellt
-
Det finns inga bevis för att ekologisk kompensation fungerar
-
Go behind the scenes to hear about new research into Jersey's history during the Ice Age
-
Kläder, klimat och arbetsmiljö – nytt forskningsprojekt
-
Valentin Troll:" There are dual magma chambers under La Palma’s volcano"
-
Anna Rutgersson, professor i meteorologi, invald i Kungl . Vetenskapsakademien
-
Congratulations to Professor Andrew Knoll who is awarded the Crafoord Prize in Geosciences 2022
-
Access to water – also a future issue in Sweden
-
Strengthening societal responses to natural hazard events
-
Why did ocean productivity decline abruptly 4.6 million years ago?
-
Historical glacier change on Svalbard predicts doubling of mass loss by 2100
-
Ny forskning ska avslöja falska fossil
-
Erik Sahlée intervjuas i SVT om vädersseriens betydelse
-
Magdalena Kuchler vann med bästa bild under december
-
Celsius Jubilee 2022
1722-2022: Uppsala University’s weather observations are some of the oldest in the world.