Forntida heta källor på Öland?

2022-05-25

gejser på Island
Exakt hur den mineralrika alunskiffern på Öland och i övriga Sverige bildades för ungefär 490 miljoner år sedan har länge varit kontroversiellt. Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som indikerar mineralen anrikats kring heta (hydrotermala) källor liknande de som idag bl.a. finns längs den Atlantiska mittoceniska ryggen (bergskedjan som löper längs med den tektoniska spridningszonen). Detta gör att den ekonomiskt viktiga alunskifferns bildningsmiljö helt måste omvärderas. Forskningen publiceras i tidskriften Scientific Reports.

Alunskiffern, som huvudsakligen bildades för ungefär 480–500 miljoner år sedan, är vår regions mest dagsaktuella och kontroversiella mineralrika naturresurs, inte minst i samband med den ökande efterfrågan på viktiga brytvärda naturresurser. Alunskifferns bildningsmiljö och hur exakt mineralen anrikats har sedan länge varit problematisk. Nu visar de nya forskningsrönen att alunskiffern på Öland innehåller små mineralrika meterhöga kalkbildningar (”kalkrev”) liknande de som idag bildas på likartat sätt djupt ner kring sprickzoner mitt i Atlanten (”Lost City” - den förlorade staden”). I dessa nutida miljöer anrikas kalken kring hydrotermala sprickor, som liknar de som nu påvisats på Öland

Dessa nya rön tyder på att alunskifferns bildningsmiljö i stort helt behöver omvärderas, och de nya forskningsresultaten kommer att få stor betydelse för den bredare förståelsen av miljöerna i det forntida havet.

Läs artikeln här: "Submarine metalliferous carbonate mounds in the Cambrian of the Baltoscandian Basin induced by vent networks and water column stratification."

För mer information, kontakta Lars Holmer, professor vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, e-post: lars.holmer@pal.uu.se Tel. 018-4712761

News from the Department of Earth Sciences

Last modified: 2022-06-16